Barnkolonin

Titel: Barnkolonin
Författare: Kerstin Lundberg Hahn
Förlag: Rabén & Sjögren (Tack för boken!)
Sidor: 205
Serie: -
Originaltitel: -

Handling:
Långt ute på landet ligger ett vandrarhem som en gång var en koloni för fattiga barn. Hit flyttar fjortonåriga Joel. Hans föräldrar ska förverkliga sin dröm om att driva ett pensionat. Men märkliga saker börjar att ske. Spökar det på den gamla barnkolonin, eller håller Joel på att bli galen?

Omdöme:
Den här boken hängde med några andra böcker från förlaget utan att jag visste om det. Så jag bestämde mig för att läsa den utan att läsa några recensioner eller ens handlingen (förutom på baksidan då) innan jag hade läst ut den.
Boken var inte något för mig, för jag har aldrig varit så mycket "wow" för genren skräck. Men det beror nog mest på att jag började med att läsa en skräckbok när jag var 7 år och boken var för äldre barn. Ni kan nog tänka er hur det slutade.
Jag hade hoppats på, efter att jag läst baksidan och insåg att den var någon form av en skräckbok, att Barnkolonin skulle få mig att vilja läsa mer rysliga, skrämmande skräckböcker så att jag kunde variera mig lite från fantasy och romantik.

Men det blev inte riktigt så. Jag kände liksom hur skräcken ibland grep tag i en, men den varade aldrig tillräckligt för att man skulle bli rädd. För författaren började skriva om något annat, mindre läskigt och allt återgick till det normala. (Om man nu kan kalla det normalt.) Så nej, den här boken var inget för mig.