Visar inlägg med etikett Spejare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Spejare. Visa alla inlägg

torsdag 26 juni 2014

Den nya lärlingen

Titel: Den nya lärlingen
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms (Tack för e-boken!)
Sidor: 440
Serie: Spejarens lärling #12
Språk: Svenska
Originaltitel: The Royal Ranger

Handling från förlaget:
Efter att ha drabbats av en obeskrivlig förlust är Will besatt av att hämnas på de ansvariga, även om det innebär att han måste lämna spejarkåren. Till slut är det Halt som kommer på lösningen: Will måste ta sig an en lärling. Kandidaten som väljs ut överraskar alla och gör det omöjligt för Will att säga nej. Att träna en rebellisk och ovillig lärling är tufft nog, men när ett rutinuppdrag går snett måste Will bestämma sig för vad som betyder mest att hämnas på dem som orsakat honom olycka, eller att rädda oskyldiga människor från en säker död.

Omdöme:
John Flanagan är en författare som jag har följt genom hans skrivresa Spejarens lärling - alltså den här serien - genom alla 12 böcker. Jag har aldrig riktigt kunnat släppa taget om serien, även om den är mer lämpad för yngre så gillar jag den för mycket för att bara låta den "gå".

För det första så har jag alltid älskat/gillat karaktärerna, men i den här boken så känns det lite som att Flanagan har tappat stinget. Fast det beror nog på att de "förra" unga huvudkaraktärerna har blivit äldre och vuxna nu. Jag vill helst ha kvar dem som förut, men jaja man kan inte få allt!

Det var väldigt lätt att lista ut vem den nya lärlingen skulle vara, så det blev inte någon överraskning för läsaren direkt. Och jag tycker att början var väldigt "normal", om man kan säga så. En tonåring & föräldrars relation, inget nytt där inte.
Maddie gillade jag inte ett dugg i början utan jag ville faktiskt inte ens fortsätta läsa för jag blev så trött på henne, men efter hand så utvecklades hon mer och mer. Och till slut så gillade jag faktiskt henne som karaktär och ville gärna läsa mer om henne.

Äventyret och spänningen var helt klart det bästa med boken. Är det något som John Flanagan alltid lyckas med så är det dessa två saker. Man sitter och läser utav bara farten för att få reda på vad som kommer att hända och ibland vågar man inte ens fortsätta läsa i rädslan av vad som kanske kommer att hända. Så uppdraget med Will & Maddie var det bästa och jag skulle vilja ha läsa en bok med fler uppdrag med andra karaktärer som kanske inte fått lika stor del i serien som andra. Fast jag tror nog att jag ändå nöjer mig med Den nya lärlingen som sista bok ut i serien, även om det inte var det bästa slutet ever som man hade hoppats på.

Jag är så himla otroligt ledsen över att Spejarens lärling nu efter 12 böcker är slut. Varför?! Även om jag hade hoppats på ett bättre avslut, så är jag otroligt nöjd och glad efter att äntligen ha läst ut den. Jag kommer aldrig glömma Will, Horace eller Halt. Några av mina favoritkaraktärer någonsin! Om ni inte har läst den här serien, tycker jag att ni ska börja läsa första boken så snart som möjligt och se om ni också dras in i världen som Flanagan byggt upp med flera fantastiska karaktärer, en spänning som inte går att undkomma och nya äventyr för varje bok. Jag tackar för en barndomsserie som jag sent kommer att glömma, och hoppas att du, Flanagan, skriver fler såna här serier.




söndag 20 april 2014

Sårad i ödemarken & Kejsaren av Nihon-Ja

Titel: Sårad i ödemarken
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms (Tack för e-boken!)
Sidor: 400
Serie: Spejarens lärling #9
Språk: Svenska
Originaltitel: Halt's Peril

OBS! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar i serien!
Handling från förlaget:

Den falske profeten Tennyson är på flykt för att slippa straffas för de brott som han och Särlingasekten begick i Clonmel. Samtidigt är spejaren Will, hans mentor Halt och vännen Horace honom i hälarna. De tre gör sitt yttersta för att stoppa Tennyson innan han tar sig över gränsen till Araluen.

Men Tennyson är inte heller ensam. Två av Särlingasektens lönnmördare är fortfarande i livet och mitt ute i ödemarken tvingas Will inse att vissa fiender är överlägsna till och med den mest rutinerade spejare. Utkämpar Will och Halt sin sista strid tillsammans?

Omdöme:
När jag läste på förlagets hemsida om bokens handling, stannade först hjärtat vid den sista meningen. Och efter det, började jag störtläsa. Jag läste och läste tills hela boken utläst och sen kunde jag pusta ut. Det var inte lika dåligt som jag hade föreställt mig i alla fall. Tur det.

För det första, genom nästan hela boken var jag konstant orolig för Halt. För han fick ju verkligen inte dö. Han är ju seriens bästa karaktär! Jag vill verkligen inte avslöja något för er som inte har läst boken, men jag dog inte, så man kan kanske räkna ut vad som hände eller rättare sagt inte hände.

Under bokens gång fick man återigen se prov på Wills mod och briljanta planer, likaså Horaces också. Jag älskar hur deras vänskap har fördjupats och utvecklats sen första boken, då de knappt tålde att se varandra. Att den har utvecklats under hela seriens gång, gör det bara ännu mer trovärdigare vilket är oerhört bra.

Jag har en sak kvar att nämna: Horaces mantel. Han fick en egen spejarmantel, som är precis som Will & Halts, men det är ett litet faktum som skiljer dem åt. Horace är lite mer barnsligare. Här kommer ett exempel som kan visa det:

Ibland när de passerade små dungar eller buskage höll Horace in Kicker bredvid honom, drog ner luvan, svepte manteln omkring sig och försökte sitta så stilla han kunde i sadeln. 
"Ser du mig?", frågade han.
Will suckade och låtsades leta efter honom. Han var lite sur och tyckte att hans vän, den främste riddaren i kungariket Araluen och en krigare som spred fruktan respekt på slagfältet, betedde sig som ett förvuxet barn med en ny leksak. 
"Jag tror att jag skymtar något", sa han mellan tänderna. Då red Horace några meter längre fram och upprepade processen på nytt.

Hahah, att Horace aldrig fattade att det är lite svårt att undvika att se honom när han rider på en gigantisk stridshäst...

Bästa karaktär/er: Horace, faktiskt den här gången!

Betyg: 5 av 5 bokstaplar

***

Titel: Kejsaren av Nihon-Ja
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms (tack för boken!)
Sidor: 480
Serie: Spejarens lärling #10
Språk: Svenska
Originaltitel: The Emperor of Nihon-Ja

OBS! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar i serien!
Handling från förlaget:

Horace är försvunnen! Det har gått månader sedan han sändes till kejsarens hov i Nihon-Ja och han har varken återvänt eller sänt bud. Så Will, Evanlyn och Alyss beger sig iväg för att ta reda på vad som har hänt.

Det visar sig att Horace har gjort det förbjudna – han har blivit indragen i en politisk maktkamp i det avlägsna riket. Senshikrigarna har gjort uppror och Horace har valt att stödja den avsatte kejsaren. Will och Horace måste nu hitta personer som vågar slåss mot de tränade Senshikrigarna. Samtidigt måste rivalerna Alyss och Evanlyn tillsammans söka hjälp hos ett mystiskt bergsfolk

Omdöme:
Kejsaren av Nihon-Ja är nog en utav de 3 bästa böckerna i hela serien - hittills. Jag älskar mystiken, det nya landet Nihon-Ja, kejsaren, karaktärerna, Kurokuma, skandierna...ALLT!

Det är jättekul att Horace får desto mer space & kapitel i den här boken, det är kul att få vara med i hans medvetande för en gångs skull i stället för knasiga Will så övergår vi i stället till klumpiga & galna Horace. En stor omställning ;) Jag gillar även kejsaren Shigeru - han verkar vara väldigt omtänksam och lojal mot sina undersåtar. Precis som Araluens kung Duncan är.
Skandierna får återigen vara med i den här boken och vi får återse Gundar Hårdnäve! Hahah, hans kramar vill man nog helst undvika...Jag fullkomligt älskar skandierna och blir lika glad varenda gång dem är med i serien. De lyser liksom upp serien med sina vilda, håriga uppenbarelser och fulla sjömansvisor.
Och Will - att han alltid ska ställa så många frågor i stället för bara ställa en!

En annan sak som verkligen är värd att nämnas är Halts sjösjuka. Åh, alla gör verkligen narr av honom just då! Jag satt och skrattade under hela den tiden så han var sjösjuk, även om det kanske inte var så snällt så är det faktiskt väldigt roligt att en spejare som han är rädd för att få sjösjuka än att möta vildsinta, farliga krigare.

Jag gillar att Shigeru och hans undersåtar har smeknamn på speciellt Horace och Will. Horaces smeknamn - Kurokuma - kan man förstå och det låter mäktigt, men Wills smeknamn - som är Chocho - känns lite mer roligt. Jag vill avslöja alltihopa för er, så om ni skulle vilja veta vad deras smeknamn betyder, läs boken! Den rekommenderas varmt till alla som gillar att läsa böcker!

Även Selethen får vi återse, och jag är glad över hans vänskap med araluerna. Det är alltid kul att få ett exempel på att även vänskap kan grundas ur f.d. fiendeskap! Evanlyn & Alyss däremot tycker jag till en börja är väldigt barnsliga & jobbiga bara för att de har blivit ett missförstånd. Varför kan de inte bara sluta fred för?!? Jag är glad över lösningen och att dem nu är mer bästa vänner än bästa ovänner.

Den tionde delen i Spejarens lärling är minst sagt lika bra. Rekommenderas till alla!

Citat:
"Nu tycker jag att ni ska börja bete er som en prinsessa och en kunglig kurir", sa Halt. "Om ni inte gör det så får jag fundera på att skicka hem Will."
"Mig?", sa Will med gäll röst. "Vad har det här med mig att göra?"
"Allt!", ropade Halt utan reson.

Halt-logik!

Bästa karaktär/er:
Horace, Will & Halt!

Betyg: 5 av 5 bokstaplar

Betyget för de här 2 böckerna i helhet! Fullpott!

torsdag 17 april 2014

Fången i Arrida

Titel: Fången i Arrida
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms
Sidor: Erak's Ransom
Serie: Spejarens lärling #7
Språk: Svenska
Originaltitel: 260

OBS! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar i serien!
Handling från förlaget:

Halts *hmhmhm*-festligheter avbryts av att skandiernas sändebud som kommer med en överraskande nyhet: Erak, skandiernas överjarl, har tillfångatagits som gisslan. Will & hans vänner beger sig, tillsammans med 50 skandiska krigare, till Arrida för att överlämna lösensumman och frita Erak. Men i Arrida ställs allas färdigheter och mod på prov, då resan blir mer farligare än dem hade tänkt sig...

Omdöme:
Jag tänker verkligen inte avslöja vad det är för festligheter som avbryts av sändebudet, för de får ni veta när ni läser boken - som verkligen är ett måste för alla som först & främst har läst de tidigare delarna i serien och de som gillar fantasy-böcker!

Okej, vi kan väl börja kort om festligheterna: jag kan inte annat än samtycka & älska saken-grejen-eller vad man nu ska kalla det. Tummen upp för det! Halt & Pauline < 3
Det är oerhört kul att Evanlyn - eller Cassandra som hon egentligen heter - kommer med ännu mer i den här boken och att hon följer med till Arrida.
Halt är fortfarande min favoritkaraktär i hela serien, han är helt klart roligast, bittrast, kärvast och bäst i hela gänget. Även om Will, Horace, Erak, Alyss och alla skandierna också är väldigt roliga & bra karaktärer, som man verkligen minns, så är det Halt som är The Star. Horaces prat om mat hela tiden gör så att man ler every time! En mening som förekom väldigt, väldigt ofta..: "Blir det frukost snart?" eller "Ska vi äta snart?" Alltså, han äter verkligen en ur huset...

Humorn och spänningen är det minsann inget fel på i den här boken. Om vartannat sitter jag antingen håller på att dö av skratt eller av att jag sitter och håller andan. Men vet inte riktigt precis allt som kommer att hända och man sitter med förväntan och bara läser, o läser, o läser. När Tug försvann i öken, så ersattes tyvärr humorn och spänningen av sorg i stället. Jag satt faktiskt och grät en skvätt, men som tur var så kan man väl säga att det blev ett lyckligt slut ändå.

Arriderna verkar också vara ett intressant folkslag, även om de har lång väg att gå om de ska bli lika bra som skandierna. Selethen (som för övrigt låter som serpentin) är annorlunda, mystisk och en intressant karaktär som var kul att lära känna. Jag hoppas på att han kommer att återkomma i de andra delarna!
Bedullinerna var också ett intressant folkslag, som verkar vara sådär mystiska och skrämmande för att avskräcka alla fiender. Men när man väl fick lära känna dem så var de väldigt trevliga! Kapplöpningen tyckte jag var riktigt spännande, även om sen i slutet inte ens fattade vem som vann först! xD

Åh, jag vill också vara en så träffsäker bågskytt som Will & Halt! De är oerhört häftiga och kort sagt awesome! ^^ Jag vill också bli en spejare...

Fången i Arrida är nog en utav de bästa böckerna i hela serien, den här & 1:a boken Gorlans ruiner ligger nog på första platsen - hittills. Hela boken är så himla mycket i ett, att man inte kan få nog och bara måste läsa tills sista sidan. Spänningen är så spännande som den ska va', humorn lika rolig & sarkastisk som alla andra gånger och karaktärerna är lika underbara som vanligt. Helt klart en läsvärd bok som är väldigt lättläst & beundransvärd. SÅ LÄS DEN NU!

Citat:
"Oroa dig inte kapten. Vi har omringat tualaghierna...från insidan."
Ett bra exempel på skandiernas logik när de har blivit tillfångatagna...

Bästa karaktär/er
Halt (och Will, men mest Halt)!

onsdag 16 april 2014

Minirecensioner: Macindaws fästning & Clonmels kungar

Titel: Macindaws fästning
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms (Tack för boken!)
Sidor: 332
Serie: Spejarens lärling #6
Språk: Svenska
Originaltitel: The Siege of Macindaw

OBS! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar i serien!
Handling från förlaget:

Efter att i åratal ha tränats till spejare är Will äntligen fullärd, och ansvarig för ett eget landskap. Men efter en kort tid börjar saker och ting gå snett: Keren, en avfällig riddare belägrar Macindaws fästning, en av de viktiga befästningarna i norr. Wills goda vän Alyss hålls fången och situationen ser bara mörkare och mörkare ut. . 
När Will upptäcker Kerens hemliga allians med skoterna, som planerar ett anfall på Araluen håller tiden på att rinna ut. Wills mod och uppfinningsrikedom, och oväntad hjälp från en gammal vän, är det enda som står i fiendens väg. Men Will är fast besluten att rädda Alyss och Araluen och återta Macindaws fästning!


Omdöme:
Det känns mer som att Macindaws fästning är en mellanbok och inte riktigt är någon jätte viktig del i serien. Fast förmodligen skulle det nog kännas konstigt om man tog bort den här boken och att äventyret i Den hemsökta skogen fick bli olöst. Så det är ett plus att det blev en bra fortsättning ändå!

Malcolm tycker jag fortfarande är en rätt så intressant karaktär, hans vänner är rätt så intressanta - och speciella - dem också. Han påminner mig lite om Halt & det är ju bara bra! 
Jag gillar verkligen relationen mellan Will & Alyss, och jag hoppas hoppas hoppas på att det kan utvecklas till något ännu mer. Slutet var riktigt bra, med Alyss brev o allt. 
Horace är fortfarande en beundransvärd person och jag fattar inte riktigt hur han och Will kan komma på alla idéer och förslag, det verkar ibland lite omöjligt!

Skandierna är lika roliga och charmiga vildar som vanligt, jag skulle verkligen vilja vara vän med dem! Fast jag vill nog undvika deras björnkramar i så fall.... 

Den sjätte delen i serien är lika lättläst & snabbläst som de andra, en bra fortsättning på förra delen som slutade mer mitt i och spänningen är på topp som vanligt. Om du gillade dem andra delarna i serien rekommenderas det att läsa den här också!

Bästa karaktär/er: Will (eftersom Halt inte är med så mycket)

Betyg: 4 av 5 bokstaplar


***

Titel: Clonmels kungar
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms
Sidor: 260
Serie: Spejarens lärling #8
Språk: Svenska
Originaltitel: The Kings of Clonmel

OBS! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar i serien!
Handling från förlaget:

Det är kalabalik i väst - vem kan stoppa Särlingarnas grymma framfart?
En ensam spejare kan hindra ett upplopp, men den här gången verkar inte ens två spejare räcka till för att hindra den blodtörstiga plundringen …

Will befinner sig på den årliga sammankomsten för alla spejare. Samtidigt befinner sig Halt i de västra rikena för att undersöka rapporteringar om mystiska händelser. Han återvänder med mycket dåliga nyheter. Det råder vild oordning och förvirring i Hibernia.
En sektliknande religiös kult som kallar sig för Särlingarna uppviglar och sår förvirring bland befolkningen, och fem av de sex rikena i Hibernia har kraftigt försvagats av sabotage. Nu befinner sig även det sjätte riket, Clonmel, i stor fara. Halt, Will och Horace ger sig iväg för att återupprätta ordningen. Halts hemliga förflutna visar sig oväntat vara till stor hjälp på deras uppdrag …

Omdöme:
Som ni kanske har läst så är den här boken den åttonde delen i serien och att Macindaws fästning är den sjätte. Så, den sjunde boken - Fången i Arrida - kommer det att komma en annan längre recension på under veckan. För jag hade inte lika många åsikter till Clonmels kungar som till den, så därför blev det som det blev. Okej, tillbaka till recension. 

Jag tycker först och främst att det är häftigt att både Will och Horace är såna levande legender i Araluen - även i Skandia & Arrida och typ överallt! Men det känns även lite för otrovärdigt - jag vet, nytt ord -  att de är såna naturbegåvningar på det dem gör. Det känns inte så trovärdigt, helt enkelt att två ungdomar är bättre än många andra vuxna som har gjort det långt mycket längre än dem. Hm, lite konstigt är det allt. Men det är inget som inte kan kompenseras upp med allt andra som är bra!

Man kan nästan förutspå att när Will, Horace och Halt är tillsammans så kan det nästan inte bli något annat än perfekt. Jag älskar att både Will & Halt håller på att reta Horace, sarkastiska kommentarer hit & dit, men under ytan så finns den där kärleken mellan alla tre. Jag tycker att när de tre musketörerna (Halt, Horace & Will alltså) är i farten så finns det inget som kan stoppa dem! 

När trion väl var i Clonmel och Halt skulle klä ut sig, jag skulle gärna ha velat se deras miner i de ögonblicket! Halt var värsta irriterade på allt & alla medan Horace var lugn som en filbunke. 

Clonmels kungar är lika bra som de andra i serien, även om den kanske inte är superduper bra som vissa andra delar i serien var. En bok som är väldigt lättläst, snabbläst och lätt att tycka om!

Bästa karaktär/er:
Hela trion: Halt, Will och Horace!

Betyg: 4 av 5 bokstaplar

söndag 13 april 2014

Slaget om Skandia & Den hemsökta skogen

Titel: Slaget om Skandia
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms (Tack för boken!)
Sidor: 304
Serie: Spejarens lärling #4
Språk: Svenska
Originaltitel: Oakleaf Bearers

OBS! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar!
Handling från förlaget:

Will och Evanlyn har gömt sig i en stuga högt uppe i de skandiska bergen, och när den hårda vintern äntligen lider mot sitt slut börjar det bli dags att påbörja hemresan. Men en dag när Evanlyn har varit i skogarna runt stugan kommer hon inte tillbaka. Den orolige Will behöver inte leta länge förrän han hittar spår i snön och förstår att flickan förts bort av en ryttare. Han bestämmer sig för att följa spåren, och inser snart att han har att göra med livsfarliga motståndare: temujaierna, de vildsinta krigarna från öst. De är inte bara vida överlägsna en ensam spejarlärling - de utgör ett hot mot hela Skandia. 

Samtidigt fortsätter Halt och Horace sin desperata jakt på Evanlyn och Will. När snön i de höga passen börjar smälta kan de till sist rida in i Skandia men ska de hitta sina försvunna vänner i tid?


Omdöme:
Jag fullkomligt ÄLSKAR skandierna - i alla fall Erak & hans vänner! De verkar vara så himla härliga & är inte rädda för att säga vad de tycker. De är dessutom otroligt roliga, vilket bara höjer dem i mina ögon. Det är lätt att lära sig känna igen skandierna - robusta, håriga vildar kan man väl säga.

Jag gillar verkligen återföreningarna i den här serien. John Flanagan lyckas nästan alltid träffa mitt i prick med allting just vid dem scenerna. Återföreningen mellan Will & Halt i den här boken är lika bra precis som med alla andra.  

En annan sak som jag gillar väldigt mycket med den här serien är karaktärerna. Will & Halt är nog mina absoluta favoriter men Horace & Co hamnar inte långt efter. Deras kemi som lärling & lärare är bara så trovärdig och jag tycker om det helt enkelt. Tug - Wills spejarhäst - måste jag också nämna, han verkar vara så himla mysig & go'. Åh, jag vill också ha en sån häst!

När väl det slutgiltiga slaget om Skandia kom var jag nervös & uppspelt, och jag har ingen aning om varför. Själv tycker jag att Wills idé med bågskyttarna var den bästa utav dem alla, och hejade på under hela slaget. Jag gillade Ragnak under hans bärsärkeri och när han skulle komma och hjälpa Halt:
Ragnak nickade ivrigt. "Så den där sarkastiske lille allvetaren behöver hjälp?"
Att han vågade kalla Halt för en "sarkastisk liten allvetare" - det gjorde så att jag höll på att skratta ihjäl mig just under stridens hetta!

Spejare är ett jobb som jag verkligen skulle vilja ha, det verkar vara helt awesome! ^^
Slaget om Skandia är en lättläst & rolig bok som går otroligt fort att läsa. Med många härliga karaktärer så flyger tiden förbi och man märker knappt att man byter sida. Rekommenderas varmt!

Betyg: 5 av 5 bokstaplar


***

Titel: Den hemsökta skogen
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms (tack för e-boken!)
Sidor: 324
Serie: Spejarens lärling #5
Språk: Svenska
Originaltitel: The Sorcerer in the North

OBS! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar!
Handling från förlaget:

Det har gått fem år sedan skandierna och araluerna slöt sin pakt och Will har äntligen blivit en fullfjädrad spejare, med ett eget litet landskap att se efter. Han lär sig dock snart att även små öriken har mer än nog av fiender och problem. Han har fullt upp!

Snart kastas Will och hans gamle vän Alyss in i ett nytt skrämmande äventyr. I en skog hörs det skränande röster och man ser skymtar av fasansfulla skepnader i dimman. Är skogen verkligen hemsökt eller finns det en rationell förklaring bakom det? Will & Alyss skulle undersöka om sanningshalten verkligen stämmer, men i stället dras de in i något helt annat som hotar Macindaw....

Omdöme:
För det första: jag tyckte att det var tråkigt att Halt inte var med lika mycket nu som i de andra böckerna, men märker av hans frånvaro ganska väl & jag saknade verkligen hans sarkastiska kommentarer! Men i stället får man lära känna Will & Alyss bättre, och det har jag absolut inget ont emot! Will är verkligen modig och oerhört nyfiken - ibland för nyfiken för hans eget bästa...

Skandierna är ett återkommande "inlägg" eller vad man nu ska kalla dem i böckerna och det gillar jag starkt. Älskar hur de pratar och hur de helt enkelt är! Gundar, Nils och de andra tycker jag mycket om och hoppas på att de är med lika mycket i nästa del! 

När Will fick reda på att han skulle vara en kringresande gycklare & trubadur, då kunde jag inte låta bli att skriva upp det här stycket:

"Gycklare", upprepade han.(Will) "Jag?"
Halts ögon betraktade honom under de mörka ögonbrynen. "Gycklare", sade han. "Du."

Hahah, jag kan verkligen föreställa mig att Will sitter där med stora förvirrade ögon och kollar på Halt. Och att han sedan är gravallvarlig åt hela situationen. Sedan att Will skulle spela en låt på sin mandola och att han råkade spela "Gamle Halt" i stället för "Gamle Joe", det gjorde kort sagt att dammen brast och sedan kunde jag inte läsa mer, tack vare alla skratt-tårar som skymde sikten. Jag fick gå iväg en stund och sedan komma tillbaka igen, men då "råkade" jag läsa stycket igen och började gapflabba - igen. 

I stället för att sakna Halt jätte, jättemycket blev det i stället bara jättemycket. Eftersom han då & då fick ett eget kapitel, men också att Malcolm kom in bilden. Han är faktiskt lite som Halt: mystisk och har flera sarkastiska kommentarer på lut. Fast han är ju såklart inte lika bra som Halt, men han duger riktigt bra ändå!

Slutet var väl lite mindre välkomnande. Att man behövde läsa nästa del för att få reda på vad som skulle hända Macindaw och deras invånare var lite skrattretande, jag ville liksom veta nu på direkten, men icke då. Så jag fick snällt börja på nästa del - Macindaws fästning...

Betyg: 4 av 5 bokstaplar (bara för att Halt inte var med lika mycket)











söndag 6 april 2014

Minirecensioner: Det övergivna landet & Krigarkungens sal

Titel: Det övergivna landet
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms (Tack för e-boken!)
Sidor: 237
Serie: Spejarens lärling #2
Språk: Svenska
Originaltitel: The Burning Bride

OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare delar i serien!
Handling från Adlibris:
Morgarath håller på att verkställa sina onda planer mot kungadömet. Gilan, Will och Horace skickas ut för att söka bundsförvanter men till deras chock upptäcker de att by efter by är plundrade och övergivna. Till slut kommer de på att Morgarath ligger bakom illdåden men vad ska han med så många fångar till? Medveten om att kungadömet svävar i fara ger sig Will, Horace och den hemlighetsfulla flickan Evelyn ut på sitt livs farligaste resa. Kungadömets öde ligger i deras händer, kan de rädda riket eller kommer Morgarath att segra?

Omdöme:
Jag älskade verkligen första boken - Gorlans ruiner och hade höga förväntningar på den här boken. Tyvärr så räckte inte boken ända upp men den var ändå otroligt bra & en bok som jag verkligen kan rekommendera!

Det övergivna landet hade inte riktigt det som första boken hade: total spänning rakt igenom. I stället så var det mer försiktigt och jag själv tyckte att det blev bäst i slutet Då Will & Evanlyn försvann. Men jag ska absolut inte klanka ner på boken! John Flanagan kan verkligen skriva och hans språk är bara w o w !
Jag älskar hela världen som han har byggt med alla spejare, riddare, etc. Jag vill bara läsa mer & mer om det!

Karaktärerna gillar jag också väldigt mycket, speciellt Halt. Halt kan vara så rolig ibland utan att han ens vet om det, vilket gör att jag sitter och skrattar tills jag håller på att dö. Hans sarkastiska kommentarer gör hela boken, kan man säga.
Jag gillar att Flanagan har börjat bygga upp Will & Horaces vänskap, och att den fördjupas för varje sak de går igenom tillsammans. Vänskapen känns mycket mer trovärdig då! Evanlyn är nykomlingen i den här boken; en påstådd tjänare som lyckades fly undan banditer/rövare som attackerade högheten som hon tjänade åt. Jag tycker att hon hittills verkar vara en helt okej karaktär, hon verkar i alla fall vara väldigt modig vilket jag tycker är en bra egenskap! Tug måste nog vara ett utav mina favoritdjur i böcker, han är så himla mysig! Åh, jag vill också ha en sådan häst!

Det här skulle ju vara en minirecension, men jag har mycket att säga så...
Bara en liten fakta: John Flanagan är faktiskt inte en brittisk eller amerikansk författare, han kommer ifrån Australien! I just need to tell you that...

Betyg: 4 av 5 bokstaplar

***

Titel: Krigarkungens sal
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms (Tack för e-boken!)
Sidor: 272
Serie: Spejarens lärling #3
Språk: Svenska
Originaltitel: The Icebound land

OBS! Handlingen innehåller spoilers från tidigare delar i serien!

Handling från förlaget:
Spejarmästaren Halt har svurit på att rädda Will och är beredd att göra vad som helst för att hålla sitt löfte även om det innebär att han måste trotsa kungen. Halt blir bannlyst från riket Araluen och utesluten ur Spejarnas sällskap. Han ger sig av för att leta efter Will. Snart möter han Horace som bestämmer sig för att följa honom. På vägen blir de attackerade flera gånger av riddare, och Horace får tillfälle att visa vad han går för som slagskämpe. 

Under tiden blir Will utsatt för en drog som raderar ut hans känslor och tankar. Han blir mer och mer beroende av drogen och är på väg att förvandlas till en viljelös slav. Ska Halt och Horace lyckas rädda Will innan det är för sent?

Omdöme:
Efterdyningarna från andra boken - Det övergivna landet - håller sig kvar och spänningen saknas fortfarande. Men vad gör en liten fjuttig sak när allt annat är väldigt, väldigt bra?

John Flanagan lyckas verkligen med att skapa världar, karaktärer & lättlästa böcker. De nya länderna som börjar komma in i boken förutom Araluen verkar vara minst sagt lika spännande. Skandia verkar vara ett land som är värt att nämnas, speciellt skandierna dem själva! Åh, jag älskar verkligen skandierna och deras språk & sätt att göra saker på. ÄLSKAR'T! Jag vet inte hur många gånger jag har skrattat åt dem under bokens gång, det går knappt att räkna ens! Spejarna tycker jag är oerhört spännande, häftiga och allmänt coola typer. Det har hänt flera gånger att jag själv skulle vilja hoppa in i boken och bli en spejare! De verkar bara vara så mystiska med sin långbåge, mantel och ponny. Något som jag har på min-omöjliga-bucket-list! Skandierna & spejarna är mina favorit "folkslag" i den här serien - hittills i alla fall.

En annan sak som Flanagan lyckas bra med, är karaktärernas utveckling. Man märker verkligen av att alla karaktärerna utvecklas från bok till bok. O sen så älskar jag karaktärerna också! Halt är nog min absoluta favorit, han är allra roligast i alla fall. När han landsförvisades höll jag på att dö av skratt, kunde inte låta bli!
Jag tycker att Horace är riktigt modig & en riktigt kämpe, heja Horace! I den här boken tycker jag dock att Will sjunker i mina ögonen, men det beror nog på att han är fast i drogen. Evanlyn däremot utmärker sig desto mer och det blev faktiskt kul att följa henne under bokens gång! Erak tycker jag faktiskt väldigt mycket om, han skiljer sig väldigt mycket från de "onda" skandierna och jag hoppas att man får se honom mer i de senare böckerna!

Slutet var väldigt bra & John Flanagan lyckas i stort sett alltid med återföreningarna i hans böcker, så tummen upp för det!
Spejarens lärling-serien är en serie att rekommendera för dig som gillar att läsa böcker med någorlunda fantasy-inslag i, vänskap, humor & skratt. Dessutom är dem väldigt lättlästa och de går väldigt snabbt att läsa ut dem. Del 2 & 3 läste jag ut på samma dag...
Så vill du ha en lite spännande, rolig och lättläst serien är den här serien något för dig!

Betyg: 4,5 av 5 bokstaplar


Ungefärliga betyget på dessa 2 böcker!

måndag 3 mars 2014

Gorlans ruiner

Titel: Gorlans ruiner
Författare: John Flanagan
Förlag: B Wahlströms (Tack för boken!)
Sidor: 177
Serie: Spejarens lärling #1
Språk: Svenska
Originaltitel: The ruins of Gorlan

Handling från förlaget: 
Will är liten till växten, men snabb och kvicktänkt. Så länge han kan minnas har han velat bli riddare som sin far - en far han aldrig fått lära känna. När han nekas inträde till Redmonts krigarskola grusas alla hans förhoppningar.
Istället blir han lärling hos Halt, en spejare med en övernaturlig förmåga att röra sig osedd som tros vara förknippad med svartkonst. Motvilligt lär sig Will att behärska spejarnas hemliga vapen: pilbågen, knivarna, den kamouflagefärgade manteln och en ponny. Och när Will och Halt tvingas ut på uppdrag för att förhindra att kungen mördas förstår Will att spejarna har en nyckelroll ...


Omdöme: 
Gorlans ruiner är en perfekt blandning av spejare, vänskap, kärlek, humor och även fantasy inblandat. Jag fastnade från första början då Will ser liten & vek ut, men egentligen är snabb som en vessla. Hallå, han liksom klättra upp på en rak stenvägg utan rep, stege eller någonting! Och ingen märken han heller! Jag är i alla fall imponerad av honom.

Om en bok ska vara riktigt bra måste man gilla (och fastna) för huvudkaraktären. Varför ska man annars fortsätta att läsa? Man vill ju veta vad som kommer hända med just huvudpersonen, ibland kan man få mer intresse för någon utav de andra karaktärerna, men det är ändå den som har huvudrollen fokuset ligger mest på. Jag gillar verkligen Will, vilket gjorde att jag bara fortsatte att läsa & läsa tills jag hade läst sista sidan.
Spejaren Halt (som Will är lärling åt) verkar vara en väldigt tyst och envis person, även lite butter ibland. Men jag gillar honom också, att han ibland låter Will testa något utan att säga att man kanske ska göra på något annat sätt, gjorde att jag satt och skrattade flera gånger om.

Jag älskar spejarens hästar. Speciellt Tug, Wills häst. Deras hästar verkar vara så häftiga, ingen annan än någon spejare kan rida på dem och man måste be om lov innan man sitter upp. Och att ens häst sedan försöker rädda en från "skurkarna" verkar vara riktigt coolt, det med. En sådan häst vill jag ha i julklapp!

Slutet var riktigt spännande och jag gillar att det slutar som det gjorde. John Flanagan sätter liksom stopp för just det här äventyret, men man får även lite vibbar av att det inte är allt. Jag blev i alla fall lockad att läsa nästa del - Det övergivna landet - direkt, eftersom jag verkligen vill veta vad som kommer att hända med lärlingarna. Så snart får ni väl se en recension på andra boken i serien Spejarens lärling!

Bästa karaktär/er:
Will & Tug!

Andra delar i serien:
1. Gorlans ruiner
2. Det övergivna landet
3. Krigarkungens sal
4. Slaget om Skandia
5. Den hemsökta skogen
6. Macindaws fästning
7. Fången i Arrida
8. Clonmels kungar
9. Sårad i ödemarken
10. Kejsaren av Nihon-Ja
11. De glömda berättelserna
12. Den nya lärlingen