Det kommer en till del i Outlander-serien!

Jag är så himla glad just nu, för jag har fått reda från Paula att det kommer en till del i Diana Gabaldons serie! Ahh, jag längtar verkligen tills jag får läsa den!
I det här inlägget stod det att den åttonde delen i serien ska heta Written in my own heart's blood och att hon jobbar på den just nu.
Hon tror att den kommer ut 2013 fast på engelska, men jag tror inte det. Kanske i början av 2014. Och såklart kommer det dröja typ hundra år till innan den översätts till svenska. Hm, får väl stå tills dess, men vi får se hur det blir.

Om du vet något annat om boken: när den kommer ut eller så, kommentera gärna i så fall!

Det ska (tror jag) även bli en TV-serie av första boken Främlingen eng. Outlander! Riktigt spännande tycker jag! Jag vet inte så mycket om när den kommer, men jag tror att dem håller på med den. Jag återkommer när jag får reda på något mer.

Är du också taggad på att få läsa boken?
Vet du något mer om boken eller TV-serien så kommentera eller mejla mig!

Gömd

Titel: Gömd
Författare: P.C. Cast & Kristin Cast
Förlag: Bonnier Carlsen
Sidor: 370
Serie: House of Night #10
Originaltitel: Hidden

OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare delar i serien!
Handling:

Neferets sanna natur har avslöjats för Högsta Rådet. Zoey och hennes gäng kan äntligen få hjälp att försvara sig och sin älskade skola mot en ondska som växer sig starkare för var dag.
Och hjälpen lär de behöva för Neferet ger sig inte utan en fight. Kaos härskar återigen i Nattens hus!

Omdöme:
Den här serien har varit lite uppochner för mig. Första boken var riktigt bra, men sedan har det varit sådär. Det har varit lite för mycket kärleksdraman och Zoey har känts så omogen.
Men i förra boken: Ödet blev det riktigt spännande i slutet och jag hoppades på att Gömd skulle vara lika bra. Men som jag skrev förut: kärleksdraman. Jag trodde att vi skulle slippa en kärlekstriangel, men icke då.

Jag gillade Stark, han har alltid varit min favorit, men Aurox gillar jag också.
Jag tyckte att den var lite omogna när dem inte trodde på Zoey när det gällde Aurox.

Jag vet att det inte blir en bra recension, eftersom jag är upprörd när det gäller den här boken. Jag skulle kanske först ha läst några andra bokbloggares recensioner, men jag orkade inte vänta utan läste den så fort jag hittade den på biblioteket.
Det är oklart om jag ska läsa nästa del eller inte. Men det lutar åt det förra. För snart måste väl serien vara slut, eller? Jag hoppas det i alla fall.
Jag kommer nog att vänta och se vad den får för omdömen i så fall.

Jag rekommenderar den här boken till de som har gillat de andra böckerna i serien, låt er inte avskräckas från min recension!

Borde vara död

Titel: Borde vara död
Författare: Pål Eggert
Förlag: Styxx Fantasy (Tack för boken!)
Sidor: 331
Serie: Borde vara död #1
Originaltitel: -

Handling:
På ett hem för hemlösa, missanpassade och sjuka människor jobbar Sebastian. Det har alltid var kaostisk där men sedan Isa, kvinnan med svansen, har flyttat in går döden i hennes fotspår. Personer hon talat, som tidigare verkat vara stabila, tar livet av sig, en efter en.
Sebastian börjar se ett mönster och bestämmer sig för att göra något. Han är säker på att Isa döljer något bakom sin mänskliga fasad. Och vad Isa inte vet är att Sebastian inte heller är exakt den han utger sig för att vara.

Omdöme:
I början av boken blev jag helt fascinerad av den värld Pål Eggert byggt upp. Jag menar det är inte en vanlig fantasy bok som bara utspelas i en värld, utan här i boken är den verkliga världen precis som våran (vilket förmodligen var meningen) och såna som inte är normala hamnar i skuggan och sätter skräck i oss. Jag hade nog fått panik om det var någon som knackade på min dörr och att det visade sig vara en kvinna med svans. Bokstavligen. Isa blev en karaktär man undrade över och jag velat läsa mer om hennes bakgrund och framförallt om henne.
Man fick inte veta så mycket om karaktärerna kändes det som, så man fick inte riktigt en inblick i deras liv. Det enda gångerna var när man fick läsa om dem.
Det orsakade också att jag själv satt och skrev en helt egen berättelse mellan raderna, kan man säga. Det var bara en berättelse som jag kunde se och läsa.
Jag fick egna idéer och helt plötsligt satt jag där med en utläst bok utan att ha någon aning om vad som hänt. Jag har nog bara suttit och läst igenom sidorna utan att ta in det.

Så jag fick läsa om de sista sidorna och upptäckte att den faktiskt var väldigt bra. Jag är nyfiken på nästa bok och vad den kommer att handla om.

Bokbloggsjerka 26-29 juli 2013

Nu är det dags för veckans jerka igen! Tänk vad tiden går fort! Snart är vi inne på den åttonde månaden av det här året. Lite otroligt, eller hur!?

Bokbloggsjerkan startades av Annika på www.alkb.se

Veckans fråga:
Ge exempel på författare som verkligen vet hur man skapar intressanta karaktärer.

Det finns otroligt många olika författare som har lyckats skapa en eller flera fantastiska och intressanta karaktärer så jag skriver bara dem som poppade upp i huvudet först.
Och det var: Sarah Dessen - Eli i Mycket mer än så och Dexter i Blunda och hoppa. De är väldigt intressanta och så gulliga! ^^
Richelle Meads huvudkaraktär i Vampire Academy: Rose Hathaway. Hon är en utav mina förebilder i litteraturens värld.
Jag måste ju såklart ta med Maggie Stiefvater också. Hon skriver helt underbara böcker och skapar fantastiska karaktärer som Sam i Mercy Falls vargar och Puck o Sean i Dödsritten. De är nog mina favoriter av henne.
Simona Ahrnstedt har intressanta karaktärer också i sina böcker som: 
Beatrice, Seth, Illiana, Marcus, Gabriel och Malla, Ossian, i stort sett alla huvudpersoner.
Jag har två stycken författare som har båda har lyckats skapa så många fantastiska-underbara-intressanta-roliga-bästa karaktärer att det nog blir jobbigt att skriva om alla.
Det är Diana Gabaldon med sin serie Outlander och Gena Showalter med sin bok Alice i Zombielandet. Dianas karaktärer är alla intressanta och de som de handlar mest om: Claire, Jamie, Brianna, Roger, unge Ian osv. har alla en speciellt plats hos mig.
Och karaktärerna i Genas bok är några jag aldrig glömmer. Visst, huvudpersonen Ali kanske inte utmärker så himla mycket, men är ändå en intressant person att följa och Cole. *suck*. Min absoluta-absoluta favorit av manliga karaktärer! Jag gillar även Kat, Frost och de andra i gänget.

Haha, det blev ändå ett ganska långt svar ändå och det här är bara några författare som jag tänkte på.

Håller ni med mig? Eller har ni kanske några till att lägga till eller ta bort från listan? Kommentera! Jag vill gärna se era svar!

Korsad

Titel: Korsad
Författare: Ally Condie
Förlag: Rabén & Sjögren
Sidor: 367
Serie: Matchad-triologin #2
Originaltitel: Crossed

Handling:

Obs! Kan innehålla spoilers från tidigare delar!

Driven av en längtan efter en framtid som av allt att döma är omöjlig beger sig Cassia till de Yttre Provinserna för att hitta Ky, hennes barndomsvän och ungdomskärlek, som Samfundet har deporterat till en säker död vid fronten. Efter ett tröstlöst sökande står det klart att Ky har lyckats fly in i det förrädiska bergsmassivet, och att tankar om uppror och revolution gror i Samfundets utkanter.

I gränslandet mellan det kliniskt rena och det rebelliskt vildvuxna tvingas Cassia ifrågasätta mycket av det hon håller kärt, men även om hon är beredd att offra allt för att återförenas med Ky kan inget hindra Xander från att återigen ändra spelets regler.

Omdöme:
Okej, jag säger så här: den här boken blev jag väldigt besviken på.
Första delen Matchad var en ny favorit och jag kan säga att förväntningarna på den här boken var ganska höga.
Jag satt bara och väntade på att de skulle hitta Ky, för jag trodde att det skulle bli mer spännande men där fick jag fel.

Jag hoppas att det bara är det vanliga triologi-syndromet att den andra boken är som en mellan bok och brukar vara dålig. Förhoppningsvis om det är det där "syndromet" så  borde tredje delen vara bättre, men det är inte så svårt att slå Korsad men ändå.

Okej, det här blev inte en så rolig recension att läsa. Jaja, kommer att vänta och läsa fler recensioner innan jag läste sista boken i alla fall och se vad andra tycker om den.

Som ett eko

Titel: Som ett eko
Författare: Diana Gabaldon
Förlag: Bra Böcker
Sidor: 1052
Serie: Outlander-serien #7
Originaltitel: An echo in the bone

Handling:

VARNING! SPOILERS FRÅN TIDIGARE DELARE!

I 1900-talets relativa trygghet har Jamies och Claires dotter Brianna tillsammans med sin man Roger MacKenzie slagit sig ned på den gamla skotska gården Lallybroch, där dramat om hennes föräldrars liv rullas upp genom de brev som Claire skrivit. De spröda pappersarken talar om Claires och Jamie Fraser flykt från Nord-Carolina.

Claire och Jamie vet att amerikanerna kommer att segra, men inte vad det yttersta priset kan bli. Jamie skulle hellre dö än tvingas möta sin son som nu är en ung löjtnant i den brittiska armén. Deras flykt från Nord-Carolina för dem ut på havet där de råkar ut för kapare och blir inblandade i sjöstrider.

Brianna och Roger letar efter ledtrådar till inte bara Claires öde utan också sitt eget för deras framtid i Högländerna är på ett mystiskt, oåterkalleligt och djupgående sätt förknippad med liv och död i de nordamerikanska kolonierna där kriget rasar.

Omdöme:
Wow, jag älskar den här serien oändligt mycket. Diana lyckas alltid överraska mig när jag tror att den inte kan bli bättre. Men det kunde den.
Som ett eko är inget undantag och boken är en tegelsten på ca 1000 sidor, men sidorna bara flyger förbi. Bokstavligen.
Jag tycker att det är helt otroligt hur man kan sitta och skriva så här mycket. Jag har inte ens skrivit 100 sidor på min egna lilla "bok", medan Diana Gabaldon har skrivit 7 böcker på 700-1300 sidor + en till serie om lord John, en bikaraktär. Imponerade, eller hur?

I den här sista delen, kan det inte finnas en till bok? *ler hoppfullt*, har man fått följa flera olika karaktärer: Brianna, Roger, lord John, William, Jamie och Claire. Det är kul att få läsa ur flera olika personers perspektiv och få ta en del av vad dem tycker och tänker, men det är som bäst när man får följa Claire. Hennes berättarröst är något alldeles extra, när hon blandar in humoristiska tankar, och svar, kring saker och ting.
Det är härligt att se hur Claire har utvecklats sedan första sidan i Främlingen: från att ha varit en ung kvinna som levt på 1900-talet med dess bekvämligheter och varit en bra läkare till att ha blivit en vacker kvinna som lever nu på 1700-talet med dess icke bekvämligeter och ha blivit en riktigt, riktigt bra läkare (eller Vita häxan som vissa kallar henne).
Men Jamie har nog gjort mest förändring genom åren. När man fick träffa honom för första gången var han bara en yngling som var skadad. Men nu har han blivit en lång, krigshärjad man som kan slåss och ta hand om sin familj. Jag kan se framför mina ögon från första beskrivningen av honom till den sista. Haha, det är precis som man har tryckt på en snabbspolar knapp!

Slutet var lite knepigt tyckte jag. Allt hände på samma gång, så jag fick läsa om det några gånger innan jag fattade att boken - serien - var slut. Jag var alldeles tom efter det. Kunde inte fortsätta läsa, för jag tyckte det var meningslöst. Men nu har jag (som ni kanske sett) återfått läslusten och läser bok efter bok!
Det ska komma en sammanfattning av hela den här serien, men när vet man aldrig!

Andra delar i serien:
1. Främlingen
2. Slända i bärnsten
3. Sjöfararna
4. Trummornas dån
5. Det flammande korset
6. Snö och aska
7. Som ett eko

UPDATE: DET HÄR ÄR INTE SISTA DELEN I SERIEN! 

Minirecensioner: Äpple! Äpple röda! & Blå gryning

Titel: Äpple! Äpple röda!
Författare: Ellinor Queckfeldt
Förlag: Ebba & Tuva förlag (tack för boken!)
Sidor: 242
Serie: -
Originaltitel: -

Kort handling:
Saga och Andreas råkar ut för en bilolycka och vaknar upp i Asgård, asarnas och vanernas land. Där får de se regnbågsbroar, magiska äpplen, talande fåglar, flygande hammare, hundraåriga barn och tappra riddare.
De träffar också den skrämmande häxan Mölla och får höra historier om de grymma jättarna. Jättarna utgör ett ständigt hot mot asarnas och vanernas annars så fridfulla liv. Ofta utkämpas strider vid gränsen till Asgård. Men Saga får höra att hon inte behöver oroa sig, för det var hundra år sedan jättarna lyckades ta sig in i Asgård. Men tänk om det händer igen.
Omdöme:
När författaren själv kontaktade mig var jag osäker om jag skulle tacka ja till den eller inte. För den här boken är för yngre barn sisådär 8-11 år kanske. Ingen för en tonåring direkt. Jag försökte att genom hela boken tänka på att det var en barnbok och ingen bok för äldre, för annars skulle jag nog ha lagt boken åt sidan och inte tagit upp den igen.

Om jag varit yngre kunde jag nog ha gillat den här boken, men det gjorde jag tyvärr inte nu.
´

***********************************************************************


Titel: Blå gryning
Författare: Maggie Shayne
Förlag: Harlequin (Tack för boken!)
Sidor: 347
Serie: Vingslag i natten #8
Originaltitel: -

Handling:
Endover ser vid första anblick ut att vara en fridfull småstad, men under ytan sjuder en uråldrig och kraftfull blodtörst. När två unga kvinnor försvinner finns det bara en person som kan hitta dem: privatdetektiv Maxine Stuart.

Ingen annan dödlig vet så mycket om de odöda som Maxie, och den mörka kraft som kontrollerar Endover tänker använda den kunskapen för att förstärka det grepp han har över staden och över henne. Men inte ens Lou Malone, den ende man Maxie någonsin velat ha, kan övertyga henne om att ge upp korståget mot en galen mans begär efter makt.

Omdöme:
Jag älskar Harlequins genre Paranormal Romance! Det är jätte enkelt att hitta nya böcker som man skulle vilja läsa eftersom alla deras böcker i denna genre är samlade på ett ställe. Så jag har hittat många nya och flera har blivit favoriter också.
Blå gryning är väldigt bra sommarläsning, lite mystik, lite spänning och mycket kärlek.
Maxie är en annorlunda karaktär. Hon är som jag gillar: stark, självsäker och kan ta vara på sig själv. Men hon är ändå en annorlunda karaktär jämfört med andra. Kanske är det lojaliteten och vänskapen med Storm eller kanske kärleken till Lou.

Boken är bra, men inte lika bra som Blodets synder, de var väldigt lika varandra.
Jag upptäckte när jag läste författarens ord till läsaren i början att det var den åttonde av nionde delen i en serie. Så nu funderar jag på om jag kanske ska läsa någon mer del..

Barnkolonin

Titel: Barnkolonin
Författare: Kerstin Lundberg Hahn
Förlag: Rabén & Sjögren (Tack för boken!)
Sidor: 205
Serie: -
Originaltitel: -

Handling:
Långt ute på landet ligger ett vandrarhem som en gång var en koloni för fattiga barn. Hit flyttar fjortonåriga Joel. Hans föräldrar ska förverkliga sin dröm om att driva ett pensionat. Men märkliga saker börjar att ske. Spökar det på den gamla barnkolonin, eller håller Joel på att bli galen?

Omdöme:
Den här boken hängde med några andra böcker från förlaget utan att jag visste om det. Så jag bestämde mig för att läsa den utan att läsa några recensioner eller ens handlingen (förutom på baksidan då) innan jag hade läst ut den.
Boken var inte något för mig, för jag har aldrig varit så mycket "wow" för genren skräck. Men det beror nog mest på att jag började med att läsa en skräckbok när jag var 7 år och boken var för äldre barn. Ni kan nog tänka er hur det slutade.
Jag hade hoppats på, efter att jag läst baksidan och insåg att den var någon form av en skräckbok, att Barnkolonin skulle få mig att vilja läsa mer rysliga, skrämmande skräckböcker så att jag kunde variera mig lite från fantasy och romantik.

Men det blev inte riktigt så. Jag kände liksom hur skräcken ibland grep tag i en, men den varade aldrig tillräckligt för att man skulle bli rädd. För författaren började skriva om något annat, mindre läskigt och allt återgick till det normala. (Om man nu kan kalla det normalt.) Så nej, den här boken var inget för mig.

De skandalösa

Titel: De skandalösa
Författare: Simona Ahrnstedt
Förlag: Damm förlag (Tack för boken!)
Sidor: 338
Serie: Triologin om slottet Wadenstierna #3
Originaltitel: -

Handling:
Från förlagets hemsida

Året är 1685, barockens och stormaktens tid. Platsen är Wadenstierna, Sveriges mest praktfulla slott. Den syndigt attraktive greve Gabriel Gripklo har återvänt till hemlandet efter många år till havs. Med sig har han det svartaste av rykten. Det sägs att han inte har några skrupler vare sig det gäller sex, kvinnor eller andra nöjen. Nu letar han efter en hustru.

Fröken Magdalena Swärd är den eviga ungmön. Bildad men utblottad. Bedragen, skandaliserad och på ruinens brant tvingas hon att acceptera en anställning som sällskapsdam åt en ung friherrinna som planerar att snärja greven.

Med sin vassa tunga och strikta klädsel står Magdalena för allt som Gabriel ogillar hos kvinnor. Den dekadente greven representerar i sin tur allt det hon föraktar hos män. Men en avslöjad hemlighet, ett nattligt möte och ett galet vad leder till en passionerad och allt mer skandalös romans.

Omdöme:
Äntligen får jag läsa ännu en bok av favoritförfattaren Simona Ahrnstedt! Enda sedan jag läste ut Betvingade och Överenskommelser har jag gått och suktat efter den här boken. Mina förväntningar och förhoppningar var enorma och jag var osäker på om den kunde vara bättre än Simonas första bok  Överenskommelser som är min favorit av henne.

Karaktärerna är så trovärdiga och starka. Margareta är inget undantag, hon är en stark och självständig kvinna som kan ta vara på sig själv. Simona lyckas alltid, oftast, med att skapa så fantastiska huvudpersoner och det avundas jag henne för.
Men Margareta kändes lite för strikt och inte som Beatrice och Iliana, som var lite mer fria på något sätt. Så ett litet minus där.
Jag fastnade inte heller för Gabriel så mycket, men han steg väldigt mycket i mina ögon i slutet av boken, tråkigt nog. Och med "tråkigt nog" menar jag att det var tråkigt att det inte hände tidigare.
Ossian blev faktiskt också en favoritkaraktär. Han var så charmig, gladlynt och snäll att man inte kunde låta bli att tycka om honom!

Jag älskar miljöerna och humorn i boken och jag förtrollas av hennes vackra språk som får allt levande. Jag älskade scenen där Gabriel var full och satt och pratade med Ossian, eller sig själv rättare sagt! Jag satt och skrattade så att jag kiknade. Och när jag trodde att alla härliga frågor och meningar var över så kom det än till och det kändes som att jag höll på att dö av skratt.

Så sammanfattningen är: jag blev lite besviken på De skandalösa för den var inte riktigt i samma klass som de andra, men är ändå en favorit och kommer att läsas om!

Prinsessa i rosa

Titel: Prinsessa i rosa
Författare: Meg Cabot
Förlag: Tiden
Sidor: 249
Serie: En prinsessas dagbok #5
Originaltitel: Princess in pink

Handling:

Mia tycker att livet är rätt trivsamt: hon ska snart fylla femton, hon har börjat skriva för skoltidningen, matten funkar bra och hon ska snart få ett syskon. Men det Mia mest av allt önskar sig just nu är att Michael, hennes pojkvän, ska bjuda henne på examensbalen. Men det kanske inte ens blir någon bal, för alla restaurangarbetare strejkar och allt är Mias farmors fel!

Omdöme:
Meg Cabot har varit en till-och-från författare för mig, ibland är hennes böcker superbra och sedan är de själva motsatsen: dåliga!
Den här boken är något mittemellan jättebra och bra. Haha, jag tycker synd om de stackars böcker jag läser för jag har börjat få för höga förväntningar på dem. Jag har nog läst för många bra böcker, hehe...

Som sagt Prinsessa i rosa är bra och passar utmärkt som en sommarläsningsbok.
Någon gång ska jag nog köpa hela serien bara för den fina rosa färger och det blir nog mer färgglatt i bokhyllan!

Bokbloggsjerka 19-22 juli 2013

Dags för veckans jerka igen! Den startades hos Annika.
Och den här veckan är det t.o.m. 2 frågor!
Frågorna lyder så här:
Två frågor till er som älskar bokomslag: Vilka bokomslag tycker du matchar bokens innehåll bäst/sämst? Vilket/vilka bokomslag tycker du bäst/sämst om och varför? 

Jag har aldrig kollat så mycket på omslag och så, för jag är mest intresserad av innehållet, det är ju det är som är viktigast. Men det är ju alltid kul att ha något snyggt omslag till en favoritbok man gillar! Speciellt om det är en serie och omslagen går i samma snitt.
Jag tycker omslagen till serien Gallagher Girls eller Gallagher Academy, som den också kallas, av Ally Carter är väldigt häftiga och så här ser några av dem ut:






 Även i häftad format är dem väldigt snygga (enligt mig då):
 

Några böcker som har väldigt fina och söta omslag och har matchande innehåll är ju såklart böckerna av Sarah Dessen. Vad annars? ;)



Det finns ganska många böcker därute i världen som har väldigt fina omslag, men nu är det så här att jag är inte på god fot direkt med bilderna, för ibland blir jag galen på dem. Så om ni vill se fler omslag så får ni gå in på Annikas blogg och kolla på de andra svaren. :)

Vad gäller den andra frågan så orkar jag just nu inte svara på den. Sorry för det, men just nu är omslag och jag inte bästisar.

Mina 2 favorit tv-serier!

Jag har köpt hem mina 2 favorit TV-serier från discshop.se som är:
Pretty Little Liars (PLL) och the Vampire Diaries. Jag beställde hem säsong 1 & 2 av båda serierna. Så nu hoppas jag på dåligt väder (regn, hagel m.m) så att jag kan kolla på dem! Annars får jag väl se 1-2 avsnitt på kvällen. Vampire diaries har jag redan sett fram till ungefär 7:e avsnittet på säsong 4. Men på PLL har jag inte kommit så långt, hehe.
Är det någon mer där ute som är lika galen som jag i någon eller båda det här serierna?
Eller gillar ni någon annan serie?
Kommentera gärna för jag vill ha mer tips på TV-serier!

Filmrecension: Stolthet och fördom

Jag har nu sett filmatiseringen av en utav historiernas, enligt mig, största klassiker: Stolthet och fördom av Jane Austen. Jag har inte hunnit läsa någon bok av henne än, men efter filmen så är jag väldigt taggad av det!

Det var kanske en lång film på några timmar, men det kändes som att jag bara satt och kollade i några minuter! Jag gillade hur storyn löpte på med fängslande karaktärer. När jag läste handlingen på filmen (som förresten nog är den senaste versionen av den) så trodde jag att den skulle handla mest om Jane Bennet, eftersom det stod det, men jag anade att det inte skulle handla om henne redan innan utan om Lizzy Bennet. Så först blev jag lite förvånad.

Jag satt under mer än halva filmen och försökte klura ut vem som spelade Lizzy och vart jag hade sett den skådespelerskan förut och sedan helt plötsligt kom jag på det!
Det var ju hon som spelade Elizabeth (hm, ironi) Swann i Pirates of Carribean!
Och skådespelerskan heter ju Keira Knightly.


Systrarna Bennet
 

Då var jag nöjd med mig själv ;)

Systrarna Bennet är något av en annorlunda skara. I alla fall Lucy och Lydia (tror jag dem hette), jag tyckte att dem 2 verkade lite överdrivna vad gällde killar. Först var det Mr. Bingley och Mr. Darcy och sedan officerarna.

Jag tyckte verkligen om den här filmen och har planerat att se Förnuft och känsla inom en snar framtid och kan även läsa någon av dem. Vi får se hur det blir av.





Lizzy & Mr. Darcy
 

I'd tell you I love You, but then I'd have to kill you

Titel: I'd tell you I love You, But the I'd have to Kill You
Författare: Ally Carter
Förlag: Orchard Books
Sidor: 320
Serie: Gallagher Girls #1 (eller Gallagher Academy)
Originaltitel: -

Handling:
Gallagher Academy might claim to be a school for geniuses - but it's really a school for spies. Cammie Morgan is fluent in fourteen languages and capable of killing a man in seven different ways (three of which involve a piece of uncooked spaghetti). But the one thing the Gallagher Academy hasn't prepared her for is what to do when she falls for an ordinary boy who thinks she's an ordinary girl. Sure, she can tap his phone, hack into his computer, and track him through a mall without his ever being the wiser, but can Cammie have a normal relationship with a boy who can never know the truth about her?

Omdöme:
Jag läste även denna bok på min solsemester och jag blev förvånad över hur fort den tog slut. Även om den var på engelska så kändes det som en bok på svenska, sidorna bara flög förbi och texten översattes automatiskt i huvudet!

Det har nog aldrig hänt att jag läst ut en engelska bok på mindre än en dag!
Jag tycker det är kul att det är en annorlunda bok jämfört med alla andra YA-böcker och fantasy då den här boken handlar om spioner och en spionskola för flickor! Jag tycker det är jättehäftigt och fascinerande med den idéen. Det påminde mig om en annan different bok som heter Härligt oärligt och gissa vem som är författaren? Eller rättare sagt författarinnan? Jo, det väl då klart att det är samma författare som skrivit den här boken: Ally Carter! Jo, det är guldfiskminnet som spökar igen! ;D

Jag hade velat mer om spionerna och deras värld än hur Cammie skulle få Josh osv.
Men det var en intressant handling och den löpte på bra.
Jag säger bara till alla förlag där ute: Ni borde verkligen översätta den här boken!
Den skulle förmodligen sälja massor, för den är helt awesome ^^

Ni som precis kanske har börjat läsa engelska böcker och vill ha något lättläst är det här något för er. För det gick snabbt att läsa ut den och är rolig, med en bra handling och bra karaktärer.

Andra delar i serien:
1. I'd Had to tell You I love You, But then I Had to Kill You
2. Cross my Heart and Hope to Spy
3. Don't Judge a Girl by Her Cover
4. Only the Good Spy Young
5. Out of Sight, Out of Time
6. Titel ej bestämd

Lord John och svärdets brödraskap

Titel: Lord John och svärdets brödraskap
Författare: Diana Gabaldon
Förlag: Bra Böcker (Tack för boken!)
Sidor: 445
Serie: Serie om en bikaraktär från Outlander-serien
Originaltitel: Lord John and the Brotherhood of the Blade

Handling:
Från adlibris.com

År 1758, mitt under det pågående sjuårskriget, strider Storbritannien på Preussens sida i Rhenlandet. För lord John Grey och hans äldre bror Hal utgör slagfältet en välkommen respit från plågsamma minnen: brödernas far, hertigen av Pardloe, sköt sig några dagar innan han skulle ha ställts inför rätta anklagad förräderi och beblandning med jakobiter. Nu, sjutton år senare, är familjenamnet rentvått och dess ära återupprättad, men ett förestående bröllop blåser nytt liv i skandalen.

Någon ansätter familjen Grey med hemligheter från graven, men Hal, som har egna hemligheter, vägrar att röra i saken och befaller sin bror att inte heller ägna den någon uppmärksamhet. I sin frustration vänder sig lord John till en man som har varit såväl hans fånge som hans biktfader: den skotske jakobiten James Fraser.

Men krig, en förbjuden kärlekshistoria och Jamie Frasers egna hemligheter försvårar lord Johns sökande efter sanningen. Ända tills Fraser ger honom den saknade biten i ett förbluffande pussel varpå lord John, som kommit i kläm mellan sitt mod och sitt samvete, måste bestämma sig för om familjens ära är värd priset av hans liv

Omdöme:
När jag hade börjat läsa serien Outlander av Diana Gabaldon ville jag ha resten av serien hemma så att jag kan läsa den när jag vill, men tyvärr sa förlaget att böckerna inte var i tryck längre. Men de sade att dem kunde skicka den här boken i stället: Lord John och svärdets brödraskap. Jag tror att det också är en serie, och att det här är den första boken som blev utgiven i år (2013) så det kanske kommer fler delar om några år!

Boken handlade om en bikaraktär från Outlander-serien: alltså lord John. Han kom först in i boken Sjöfararna och även i Trummornas dån. Jag blev inte så värst imponerad av honom då, men hoppades på att det skulle bli bättre. Men icke då.
Det blev inte alls lika spännande och humoristisk som det brukar vara i Dianas böcker och man kan minst sagt säga att jag blev besviken. De sista 100 sidorna fick jag plåga mig igenom. Så nej, tack jag tror jag håller mig till den andra serien.

Snö och aska

Titel: Snö och aska
Författare: Diana Gabaldon
Förlag: Bra Böcker
Sidor: 1279
Serie: Outlander-serien #6
Originaltitel: A breath of snow and Ashes

OBS! Kan innehålla spoiler från tidigare delar!

Handling

Från baksidan av boken:

Året är 1772, kvällen innan den amerikanska revolutionen, och upprorets låga är
redan tänd. I Boston ligger män döda på gatorna, och i de djupa skogarna i North
Carolina brinner ensamma stugor i skogens mörker. Och över huset vid Frasers
Ridge, där Jamie Fraser och hans familj bor, reser sig en skugga ...
Kolonin är i oro, och guvernör Josiah Martin skickar bud till Jamie och ber om
hjälp. Guvernören behöver någon som kan samla utmarkerna, lugna den sjudande
förbittringen mellan nybyggare och indianer, och hålla bergen säkra för kung och
fosterland. Alla är överens om att Jamie Fraser är rätt man för jobbet.
Men det finns ett problem. Jamies fru Claire är tidsresenär och Jamie vet redan att
om tre år så kommer kriget och slutet blir självständighet - och de som är lojala
med kungen kommer antingen vara döda eller i landsflykt. Bakom allt annat hotar
dessutom ett litet tidningsurklipp från 1776, som rapporterar om branden som förstör deras hus och dödar familjen. Jamie hoppas att förutsägelserna är falska vilket bara framtiden kan utvisa.


Omdöme:
Nu har jag alltså läst ut den nästsista boken i Outlander-serien. Och har så smått börjat lite på sista boken Som ett eko också.
Den här boken skiljer sig inte från de andra böckerna av Diana Gabaldon. Den är lika underbar och fantastisk som vanligt, med en oförglömlig saga om kärlek, vänskap och krig. Med underbara karaktärer och en spänning - som gör att man sitter på nålar mest hela tiden.

Jag älskar dessa karaktärer som Claire, Jamie, Brianna, Roger och alla andra!
Fast det fortfarande ett mysterium för mig hur författaren håller koll på alla namnen på alla huvudpersoner och bikaraktärer som finns med...
Jag tror faktiskt att jag ska göra en slags karaktärs-karta (i brist på bättre ord, eller rättare sagt brist på det rätta ordet som är i glömskans land...) på just det alla karaktärer som det handlar mest om och alla dessa barn och hej faderullan.
Mer om det när jag läst alla böckerna.

Språket är alldeles levande och man ser allting spelas upp. Och alla dessa sarkastiska svar i de mest svåraste stunderna gör att man börjar skratta och allvaret släpper lite. Man sitter som sagt på nålar ibland för man vet nästan aldrig vad som händer.

Förväntningarna och förhoppningarna är höga inför sista boken och det hänger mycket på om serien ska få ett perfekt avslut och att man - jag - får det där lyckliga slutet ^^

Andra delar i serien:
1. Främlingen
2. Slända i bärnsten
3. Sjöfararna
4. Trummornas dån
5. Snö och aska
6. Som ett eko

Blodets synder

Titel: Blodets synder
Författare: Eve Silver
Förlag: Harlequin (Tack för boken!)
Sidor: 346
Serie: The Sins triology #1
Originaltitel: Sins of heart

Handling:
Från baksidan av boken

Till hälften människa, till hälften gud är Dagan Krayl Underjordens mäktigaste själaskördare. När en av hans bröder mördas blir Dagan tvungen att utnyttja alla sina krafter för att hitta de som är skyldiga till det brutala mordet. Men han måste skynda sig om han ska ha en chans att återuppliva sin bror något som kan ställa den mänskliga världen på ända och starta ett nytt Harmageddon.

Som en av de Andra har Roxy Tam svurit på att skydda det mänskliga släktet och hon har till uppgift att stoppa Dagan Krayl och de övriga själaskördarna. Men när de hamnar öga mot öga inser hon att de har träffats förut ett möte som förändrade hennes liv för alltid.

Roxy vet tillräckligt om Dagan för att inse faran i hans överlägsna kraft och hon är fullt medveten om att den både kan förgöra och förföra...

Omdöme:
Jag fick den här boken i det första bokpaketet från Harlequin. Jag hade frågat om några bra paranormal romance-böcker och några andra. Jag visste inte alls vad jag skulle få, så det blev som en överraskningspresent. När jag läste på baksidan lät den väldigt spännande och utlovade, som genren heter, paranormal romance. Men av någon anledning fick den stå som hyllvärmare ett bra tag och nu till en härlig vecka i Grekland, på Kreta.
Och jag läste ut den, på bara några få timmar. Den överraskade mig totalt och jag gillade den väldigt mycket.

Roxy verkade vara en stark och självständig tjej, och det gillade jag. Hon var absolut inte en utav de veka. Dagan känns typ som Cole i Alice i Zombielandet. Han är lika farlig och snygg. Fast...Dagan är en utav de onda fantasyväsena också.

Deras relation känns lite konstig, men deras samtal roar en rejält.
Slutet överraskade mig också, och gjorde mig riktigt nyfiken på andra delen Själens synder som jag uppfattade som att den handlade om Dagans ena bror Alastor.
Blev lite besviken, men jag hoppas att jag får reda på vad som hände Dagan och Roxy också!

Bokbloggsjerka 12-15 juli 2013

Dags för bokbloggsjerka!
Den startade hos Annika på hennes bokblogg www.alkb.se

Veckans fråga:
Känner du till en karaktär i en bok som har fått ett annat namn i filmatiseringen av densamma? Vad tycker du i så fall om det?

Hm, jag vet faktiskt inte riktigt. Jag känner på mig att det gör jag, men jag kan inte för allt i världen komma på det! Så jag får läsa alla era inlägg om den här frågan så kanske jag kommer på den!
Det kanske är någon i The Host, Hunger Games....
Det är ju The Vampire Diaries! Det är ju egentligen en tv-serie men den får vara med ändå.
Jag tycker mer om serien än böckerna, dels för att jag tv-serien först (jag vet, riktigt dumt gjort) och dels för att karaktärerna ser helt annorlunda ut än i böckerna och de heter något annat. T.ex. Elena är blond i böckerna och brunett i TV-serien. Hm, lite skumt...

Har ni stött på det här? I så fall i vilken film/tv-serie och vilken karaktär? :)

Det flammande korset

Titel: Det flammande korset
Författare: Diana Gabaldon
Förlag: Bra Böcker
Sidor: 1249
Serie: Outlander #5
Originaltitel: The Fiery Cross

Obs! Innehåller spoilers för tidigare delar, så läs INTE här nedan om du icke läst tidigare delar!

Handling:
De skotska nationalisterna är besegrade och Claire och Jamie bestämmer sig för att pröva lyckan i North Carolina i "den nya världen". Claire vet att oår väntar, att det amerikanska frihetskriget står för dörren, men familjen inrättar sitt liv efter detta och det som ger dem mod och hopp är de täta band av kärlek som knyter dem samman.

Omdöme:
När jag satte mig och började skriva den här recensionen kom jag på:
"Jag har väl inte skrivit recensionen på Trummornas dån än...eller?"
Och sedan när jag satt och kollade igenom arkivet så hade jag faktiskt redan gjort det för ca bara 2 dagar sedan.
Men när jag hade läst ut Det flammande korset hade jag lagt 1249 sidor emellan den här boken och delen innan den. Helt otroligt.

Vissa tycker nog att dessa böcker är otympliga, tjocka, svårlästa och undrar nog hur vi kan läsa igenom så här många sidor? Jo, det kan jag säga er att den här serien är helt underbar och en kärlekshistoria så himla fin att man inte kan lägga ifrån sig den. I början av varje ny bok så tänkte jag bara att "hur ska jag kunna läsa en tusensidors bok utan att tröttna?". Det är tyvärr en fråga jag fortfarande inte har något vettigt svar på än. För jag fattar inte själv hur jag kan läsa alla böcker. När jag har läst de två sista delarna Snö och aska och Som ett eko ska jag göra ett sammanställning av serien; speciellt hur många sidor jag har läst sammanlagt.

Mycket recension det här blir...
Jag älskar som vanligt typ allt i den här boken och har inte så mycket att tilllägga från de tidigare recensionera.
Eller jo, en sak. Hur i hela friden håller Diana Gabaldon (författarinnan) koll på alla namnen på alla karaktärerna och personerna? Det finns några (många) personer som Claire, Jamie, Brianna, Roger (och kanske unge Ian) som allting kretsar mest om och så. Men sedan finns det ju alla personer som kommer med i deras "lilla" grupp och vips så har man 10 namn till att komma ihåg och i vilket sammanhang.
Och alla dessa barn! Jenny och Ian fick typ massor och sedan fick deras barn barn osv.
Och (spoiler!!!) sedan fick Marsali & Fergus några barn, som jag för övrigt tycker mycket om! (spoiler slut!)

Så man kan lugnt säga att jag är väldigt, väldigt imponerad av författaren!
Ett boktips till er alla: Läs den här serien!

Andra delar i serien:
1. Främlingen
2. Slända i bärnsten
3. Sjöfararna
4. Trummornas dån
5. Det flammande korset
6. Snö och aska
7. Som ett eko

Alice i Zombielandet

Titel: Alice i Zombielandet
Författare: Gena Showalter
Förlag: Harlequin (Tack för boken!)
Sidor: 427
Serie: White Rabbit Chronicels #1(osäker på stavning)
Originaltitel: Alice in Zombieland

Handling:
Hon kommer inte att ge sig förrän varenda zombie ligger i sin grav. För alltid.

Om någon hade berättat för Alice Bell att hennes liv skulle vändas upp och ner från ett ögonblick till ett annat, skulle hon ha brustit ut i skratt. Från lyckligt till tragiskt, från oskuldsfullt till förstört. Nej, aldrig. Men det var det som hände. Ett hjärtslag. En blinkning, ett andetag, en sekund - och allt hon kände till och älskade var borta.

Hennes pappa hade haft rätt. Monstren fanns på riktigt.

För att hämnas sin familj måste Alice lära sig att slåss mot de odöda. Och för att överleva måste hon sätta sin tillit till den farligaste av alla farliga killar, Cole Holland. Men Cole har sina egna hemligheter, och om Alice inte är försiktig kan de visa sig vara farligare än zombierna.

Omdöme:
En fullkomligt fantastisk bok, säger jag bara. Åh, vad jag längtar och suktar efter nästa del!
Jag trodde att boken skulle ha något gemensamt med Alice i Underlandet men det enda som liknade den boken var att huvudpersonen också hette Alice.
Men där var det slut på likheter.
För den här boken handlar om zombies, och är inte en bok för barn direkt. Men definitivt en bok för mig.

Karaktärerna är några som jag sent kommer att glömma: speciellt Kat.
Jag kan säga att om jag skulle få välja vilken karaktär som helst att bli min bästa vän skulle jag välja henne. Hon verkade kanske lite överdriven, men hennes goda egenskaper övervägde det stort. Kat var så glad och snäll hela tiden. Hon såg genom ytan, men gjorde inget ändå. Hon fick mig att skratta högt vid flera tillfällen.

Cole är något av särklass. Ärligt talat, är det någon som inte gillar honom efter att ha läst boken? Han är urläcker, charmig och definitivt farlig.

Det finns så många roliga, spännande händelser i den här boken att det aldrig blev tråkig. När Ali var med Poppy, Wren och Reeve var det också kul. I matsalen hände några av det roligaste stunderna. Något jag aldrig glömmer!

Böcker om zombies brukar jag inte läsa så ofta, för det har alltid varit för brutala och så. Men i den här boken kändes det som att man fick se en annan sida av goda zombies också, såna som kommer ihåg lite och kan beskydda en. Men sedan går de över till den onda sidan och blir läskiga igen. Det var ett stort plus att det fanns jägare som jagade dem! Extra spänning där.

I slutet av boken var det något som kallade "Q&A". Först fattade jag ingenting vad det betydde, men efter ett tag så förstod jag. Det stod ju för questions och answers - frågor & svar på svenska. Det var intressant att få en liten inblick varför Gena Showalter skrev om just zombie osv. Det sista svaret oroade dock mig lite. Kommer det att komma ut en uppföljare eller inte?! Jag hoppas verkligen att det gör det! Och jag fick lite "Patch & Nora"-vibbar också. För författaren råkade avslöja att i nästa bok kommer det en snygg jägare till stan. Jag är rädd för att det kommer bli en kärlekstriangel... Men förhoppningsvis inte!

En bok som definitivt ska läsas!

Järnriddaren

Titel: Järnriddaren
Författare: Julie Kagawa
Förlag: Harlequin (Tack för boken!)
Sidor: 400
Serie: The Iron Fey #4
Originaltitel: The Iron Knight

Handlingen:
OBS! Kan innehålla spoiler från tidigare delar i serien!

Mitt namn - mitt riktiga namn - är Ashallayn'darkmyr Tallyn. Jag är den sista levande sonen till Mab, drottningen över det osaliga hovet. Och jag är död i hennes ögon. Min historia börjar, som så många andra, med en flicka ...

För den kalla alvprinsen Ash var kärlek enbart en svaghet som drabbade människor och dårar. Den han själv en gång älskat hade gått en hemsk död till mötes vilket utplånade de få varmare känslor han ändå haft. Det var i alla fall vad han trodde ... tills Meghan Chase, en halvt mänsklig alv, raserade hans murar. Han gav henne ett löfte om att vara hennes riddare, men när alla övernaturliga varelser höll på att förintas av Järnriket lösgjorde hon sig från deras band för att rädda hans liv. Meghan är nu Järndrottningen, härskare över en värld där inga Vinteralver kan överleva.

Tillsammans med sin ärkefiende och före detta vän - Sommarhovets upptågsmakare, Puck - och den irriterande katten Grimalkin, ger sig Ash iväg för att finna ett sätt att infria sitt löfte till Meghan.

För att kunna överleva i Järnriket måste han ha en själ, men de prövningar han behöver genomgå för att få den känns omöjliga. Och under resans gång får han veta något som förändrar allt.

Omdöme:
Åh, vad det är kul att få läsa om älvriket igen!
Jag har saknat att läsa om Meghan, Grimalkin, Ash och Puck!
Det är kul att för omväxlingens skull läsa från Ash perspektiv (PoV) i stället för Meghans. Men under tiden kom jag på att jag saknade Meghan. Visst, hon kan vara jobbig och omogen ibland, men jag saknade att följa hennes tankar om allting.

Jag har saknat alla härliga svar och samtal från/mellan Ash och Puck, fast jag hade velat att de åtminstone skulle ha ett litet bråk. Grimalkin är som vanligt en favoritkaraktär. Jag menar, vem skulle inte ha en talande katt som favoritkatt i en bok?
Inte jag i alla fall ;-)

När dem träffade häxan var det en utav de roligaste händelserna i boken. Haha, Puck verkar ha förargat väldigt många väsen...

Julie Kagawa har kommit att blivit en favoritförfattare med sin fantasyvärld, alla väsen och karaktärer som fängslar en. Jag har som ni kanske vet läst första delen i hennes nya serie Edens blod: De odödligas regler och tyckte om den ganska mycket men inte lika mycket som The Iron Fey, men förhoppningsvis är andra boken bättre och får uppleva samma känslor som jag fick av den här serien!
Jag har letat efter flera böcker av henne och det finns en till bok som typ hör till The Iron Fey! Boken heter The Iron Legends och handlar om Ethan och vad som hände honom, om jag har fattat det rätt! Måste läsas om den kommer ut på svenska, annars på engelska..


Så om du inte har läst denna serie har du något väldigt bra att se framemot!

Andra delar i serien:
1. Järnkonungen
2. Järnprinsessas
3. Järndrottningen
4. Järnriddaren

Magin

Titel: Magin
Författare: Maria V. Snyder
Förlag: Harlequin (Tack för boken!)
Sidor: 363
Serie: Yelena Zaltana #2
Originaltitel: Magic Study

Handling:
OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare delar i serien!

Man skulle kunna tycka att jag, efter att ha kidnappats som barn, fängslats som tonåring och sedan släppts fri för att arbeta som provsmakare, har uthärdat tillräckligt. Men nej. Upptäckten att jag besitter magisk kraft förmågor som är förbjudna i Ixia har resulterat i en avrättningsorder. Min enda chans är att fly till Sitia, platsen där jag en gång föddes.

Men Sitia känns främmande och jag behandlas som en fiende, till och med av min egen bror. Dessutom kan jag inte kontrollera mina krafter. Jag vill lära mig att behärska min magi men tiden är knapp. En ondsint magiker har trätt fram och jag är utsedd till hans nästa offer.

Kommer mina magiska krafter att rädda mig ... eller bli min död?

Omdöme:
Det var faktiskt av en slump som jag fick första boken i den här serien Giftet av förlaget. Och det tackar jag dem för! Boken är så annorlunda på något sätt med magikerna, giften, händelserna osv!
Det känns som att ingen har skrivit om samma koncept förut, även om det har som typ: Harry Potter, Trollkarlens lärling m.m. Men den här serien är inte som de andra: de är lite mer skräck, råbarkad mod och härlig spänning. Förmodligen är det för att den här boken/böckerna är riktad till en äldre åldersgrupp, men ändå.

Yelena känns som en nära bekant ena stunden men sedan är hon en främling igen. När hon hela tiden lär sig nya saker, och det oroväckande fort, så känner man inte igen henne. Det känns lite konstigt att hon lär sig allt om hennes magi så fort och får nya krafter och så. Det blir lite skumt när man tänker på det nu i efterhand, enligt mig.

En utav de bästa sakerna i Maria V. Snyders serie är relationen mellan Yelena & Valek.  Det var inte kärlek vid första ögon kastet som det brukar vara utan de hatade och gillade inte varandra i början direkt. Men de byggde upp sin relation utan att det blev så förhastat och det blir på så sätt en väldigt trovärdig relation och bara lite hux flux så är dem tillsammans. Sånt vill jag se mer av i alla böcker. Visst lite kul kan det ju bli med kärlek vid första ögonkastet med det blir så långtråkigt till slut.

En bok som jag rekommenderar varmt! Ser framemot att få läsa tredje (och sista??) delen i höst!

Andra delar i serien:
1. Giftet
2. Magin
3. Elden

Bokbloggsjerka 5-8 juli 2013

Heej! Först innan jag kör igång med bokbloggsjerkan så måste jag bara säga en VIKTIG sak, som jag glömde av men i alla fall på den 1 juli (måndag) så var det bloggen 1-årsdag! Jag hade då haft bloggen i helt år, vilket är otroligt! Eftersom jag precis hade kommit hem från Kreta då glömde jag av det och sen kom jag inte på det förrän i morse. Men jag kan lova att nästa år, om jag fortfarande bloggar alltså, så ska jag skriva lite mer utförligt om hur många inlägg jag skrivit, kommentarer jag fått osv. Och kanske t.o.m. en tävling!


Okej, åter till jerkan! Den startade hos Annika på hennes litteraturblogg, så kika in där om du vill vara med på jerkan!

Veckans fråga:
Brukar du läsa noveller och/eller andra ”short stories”, vilken/vilka är din favorit/dina favoriter i så fall.

Om det är nåt jag oftast aldrig läser inom böckernas värld så är det noveller. Jag vet inte varför jag har läst noveller, jag menar det är ju så mycket kortare än "vanliga" böcker och går ju fort att läsa ut. Men jag kan säga att jag aldrig riktigt har fastnat för det. Jag gillar att läsa tegelstenar eller bara lagom långa böcker på 300-400 sidor. Man får en större inblick och mera känsla i hela boken tycker jag.

Det enda novellen som jag kan komma på som jag faktiskt har läst är Falla sönder av Tahereh Mafi. Novellen är 90 sidor kort. Jag tyckte verkligen om den, jag älskade att få följa Warner och få veta vad han tyckte och tänkte. Ni som inte vet vad det är för en novell så är det en mellanbok mellan Rör mig inte! och Rädda mig inte!. Alltså bok nummer 1.5 i den serien.
Jag kan erkänna att jag såg inte på Falla sönder som en novell utan en bok helt enkelt.

Kan ni ge tips på några bra noveller som kanske kan få mig att gilla dem bättre?

Trummornas dån

Titel: Trummornas dån
Författare: Diana Gabaldon
Förlag: Bra Böcker
Sidor: 908
Serie: Outlander #4
Originaltitel: Drums of Autumn

Obs! Kan innehålla spoiler från tidigare delar i serien!
Handling:
Sedan de hamnat i de amerikanska kolonierna ställs Claire och Jamie inför ett svårt val: att antingen återvända till Skottland där svält och fattigdom växer, eller börja ett nytt liv i den nya världen trots Claires vetskap om vad som kommer att ske.

I trygg förvissning om att Brianna, deras dotter, är i säkerhet på andra sidan av en farlig framtid och med obändlig tro på sin egen överlevnadsförmåga beslutar de sig för att slå sig ner någonstans i North Carolinas bördiga floddalar.

Förhoppningen om ett liv i fred grusas dock snart. Deras existens hotas från olika håll och driver dem upp i bergen, där de känner sig trygga.

Så inträffar något de aldrig ens kunnat tänka sig Brianna följer sin mor in i det förgångna. För Brianna är det livsviktigt att finna modern och den far hon aldrig träffat för att rädda dem båda från en framtid som bara hon kan se.

Omdöme:
Ah, vad jag gillar den här författarinnan! Hon skriver så målande och bra att jag blir avundsjuk varje gång!
Jag har nu läst den fjärde delen i här otroligt bra serien. Jag har fått låna de fyra sista böckerna (inklusive den här) av min faster och det har stått ett bra tag i hyllan nu. Varför då? Jo, jag har ingen aning men jag har tvekat inför att fortsätta läsa böckerna. För alla böckerna i serien är uppåt 600-1000 sidor och kan definitivt klassas tegelstenar. Men sedan kom jag på att vi snart skulle åka till min faster och mina kusiner och det kanske vore bra att åtminstone har läst 1 bok utav dem jag har fått låna. Så jag satte mig i torsdagkväll och läste i några timmar. Jag kunde inte sluta läsa och när jag väl kollade på klockan var den redan 23.00. Då gick tiden väldigt snabbt...
Sen på fredagsmorgonen fortsatte jag att läsa och helt plötsligt var boken slut.

Så nu har jag börjat femte boken Det flammande korset och jag har redan kommit några hundra sidor in i den. Så snart kommer det nog upp en recension på den också.

Det finns inte så mycket att säga om Trummornas dån. Den är nästan perfekt. Boken tar typ aldrig slut och man kan aldrig få nog av att läsa Jamie och Claires samtal, skottarna, miljöerna och språket. Det var extra kul att man fick följa Brianna & Roger också! Brianna påminner en väldigt mycket om Jamie; de är väldigt envisa både två!

Diana Gabaldon skriver helt fantastiskt och kommer alltid att vara en utav mina favoritförfattare (listan utökas hela tiden men, men...)
Så LÄS den här underbara serien!

Andra delar i serien:
1. Främlingen
2. Slända i bärnsten
3. Sjöfararna
4. Trummornas dån
5. Det flammande korset
6. Snö och aska
7. Som ett eko