Titel: Det oändliga havet
Författare: Rick Yancey
Förlag: Rabén & Sjögren (tack för boken!)
Sidor: 329
Serie: Den femte vågen #2
Språk: Svenska
Originaltitel: The Infinite Sea
OBS! Handlingen kan innehålla spoilers från tidigare delar!
Handling från baksidan:
Hur förgör man hela jordens befolkning? Man berövar människorna deras mänsklighet. Man gör de allra minsta barnen till massförstörelsevapen av kött och blod. Efter den femte vågen kvarstår regeln: Lita in på någon. Minst av allt på din instinkt.
Den utomjordiska attacken fortsätter. Cassie har återfunnit sin lillebror, men har samtidigt förlorat sin stora kärlek Evan. Och striden mot De andra är långt ifrån över. Cassie och hennes vänner måste fortsätta kämpa mot en osynlig fiende. Men en sak är säker: De andra kommer inte ge upp förrän hela mänskligheten är utrotad.
Omdöme:
Den här recensionen kommer nog att likna min recension på första delen, Den femte vågen, men jag kommer nog inte vara riktigt lika positiv.
Boken är olidligt spännande och vid vissa tillfällen så sitter man verkligen som på nålar och väntar på vad som kommer att hända härnäst. Från den stund man öppnar boken så tar spänningen över och den försvinner inte förrän man stänger igen boken igen. Rick Yancey kan verkligen det där med att beskriva så att läsaren verkligen upplever och känner spänningen, ovissheten, nyfikenheten, hatet, hoppet - allt.
Vi kan ta det negativa först: Det var väldigt förvirrande i början med alla namn/smeknamn och allt sånt, för man fick ingen vidare förklaring på det man händelsevis kunde ha glömt från första delen utan istället fick man ibland gissa sig till med hjälp av det som stod mellan raderna. Även de olika berättarrösterna och synvinklarna gjorde boken komplicerad och förvirrande, man fick ingen direkt ledtråd om vem det var som "pratade" just nu utan i stället fick man läsa igenom kapitlet och hoppas på att få reda på vem det var längre fram. Ibland så kunde jag ha läst klart ett kapitel och ändå inte ha någon aning om vem jag hade läst om.
Cassies sarkasm var något som stod ut i Den femte vågen, men här så var hon bara gnällig och mer som den typiska kvinnliga huvudrollen - vilken man har tröttnat på för länge sedan. Sen så har det heller inte varit någon större karaktärsutveckling sedan första boken - Ben är densamma som måste kommentera allt, Evan är jag fortfarande lika misstänksam mot, Cassie har blivit gnälligare...
Och nu till det positiva!
Jag nämnde tidigare att man fick läsa från flera olika PoV och då var det bland annat från Ringers. Enligt mig så var hennes berättarröst/synvinkel/kapitel de bästa i hela boken. Hon var verkligen annorlunda, hon är kanske inte den där som man jättegärna vill vara kompis med utan hon är mer åt det tuffa men ensamma hållet. I hennes PoV så hände det mycket mer saker och det var då som spänningen verkligen märktes av - för hon var liksom inne på fiendens territorium typ.
Det är helt otroligt hur man egentligen kan komma på allt det här. Jag satt och tänkte på det när jag kollade på Harry Potter häromdan; vilken fantasi vissa personer har alltså!!
Det oändliga havet måste vara en utav de hemskaste böckerna jag läst om vår jords framtidsutsikter. Och det är något bra - eftersom serien tillhör dystopi-genren och därav ska den vara lite skräckinjagande. Slutet var helt klart det bästa i hela boken, och allting berodde egentligen på det ifall den skulle få ett högt betyg av mig och om jag skulle läsa nästa del när den kommer ut. När jag hade läst klart de sista 10-20 sidorna så kunde jag knappt bärga mig tills jag kunde få det - spännande - slutet på den här dystopiserien. för jag kommer att läsa nästa del. punkt.
Andra delar i serien:
1. Den femte vågen
2. Det oändliga havet
3. ???
Bästa karaktär/er:
Ringer & Razor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Undrar du något? Eller vet du en bok jag bara måste läsa?
Eller vill du bara säga hej? Kommentera!