torsdag 26 december 2013

Catching Jordan

Catching JordanTitel: Catching Jordan
Författare: Miranda Kenneally
Förlag: Sourcebooks, Inc
Sidor: 283
Serie: Hundred Oaks #1
Originaltitel: -

Handling från baksidan:

One of the boys
What girl doesn't want to be surrounded by gorgeous jocks day in and day out? Jordan Woods isn't just surrounded by hot guys, though - she leads them as the captain and quarterback of her high school football team. They all se her as one of the guys and that's just fine. As long as she gets her athletic schoolarship to a powerhouse university.
But everything she's ever worked for is threatened when Ty Green moves to her school. Not only is he a an amazing QB, but he's also amazingly hot. And for the first time, Jordan's feeling vulnerable. Can she keep her head in the game while her heart is on the line?

Omdöme:
Efter att ha läst Anna and the French kiss på engelska så har det bara blivit lättare & lättare att hänga med och förstå när jag läser böcker på engelska. Vilket är otroligt bra, då jag slipper att vänta på boken ska översättas till svenska! Men jag hoppas verkligen att Catching Jordan nån gång kommer att översättas, bara för att den var såå bra!

Jordan är verkligen en pojkflicka, hon hänger med killarna och agerar exakt samma som jag gör med mina tjejkompisar, hon pratar kanske inte riktigt om samma saker men ändå. Hon litar till fullo på Henry, JJ och Carter och berättar i princip allting för dem. Hon hänger - väldigt - mycket med killarna och bryr sig inte när dem pratar om sina erövringar. Hon skämtar också rått med de och det är så härligt att läsa om en karaktär som verkligen inte skäms för sig själv och har oerhört bra självförtroende. Jordan påminde mig ganska mycket Rose i Vampire Academy, med sitt självförtroende och att hon helt enkelt är en fantastisk person.
Jag brukar oftast aldrig verkligen gilla-gilla bikaraktärerna i böcker, oftast för att dem inte är värda det. Men nu så gillade jag både Ty, Carter, JJ och Henry. Henry var den som jag gillade mest av alla, även om han sjönk lite i mina ögonen i mitten utav boken.

Som sagt, jag gillade karaktärerna otroligt mycket, även fast de sjönk ganska mycket under mitten av boken men sedan i slutet var dem underbara & gulliga igen! För under mitten av boken så hände grejer, som inte var så bra och det var absolut inget dåligt för boken i helhet, utan det var mer att karaktärerna blev sämre och var inte lika bra som i början och slutet av boken. För de agerade och kände inte samma saker längre, gjorde saker som jag ibland förstod varför dem gjorde det och ibland inte. Men slutet vägde upp boken totalt och det blev en riktig härligt & underhållande bok att läsa med supergulliga & roliga karaktärer att följa, ja helt enkelt en bok som verkligen är värd att läsas.

Miranda Kenneallys språk är riktigt bra. Hon får med orden som man (förmodligen) använder idag i Amerika och inte massa gamla uttryck och sånt. Några exempel är "Kay" & "I dunno", för det märks att det är tonåringar som pratar och inte fullt vuxna människor, det är förkortningar som unga använder i sin vardag. Så det märks att det är en tonårsbok med ett trovärdigt språk som lätt förklarar saker & ting, men inte för mycket och man får med det man vill ha.

Slutet var kanske inte så trovärdigt, då allt verkligen fick ett "lyckligt slut". Men det gör inget ändå, för då kan man sova gott med att alla blev lyckliga i slutet!

Vissa händelser och dialoger i boken var helt fan-tas-tiska! Jag satt och skrattade högt flera gånger och kunde inte sluta, sen så läste jag om stycket igen och började gapskratta igen. Haha, min familj trodde nog att jag var lite galen...
Här är några dialoger som - enligt mig - var väldigt roliga:

Ni som inte har läst boken, så bara så att ni vet är det Jordan som pratar med Henry :D Och det är scenerna med baby-projektet. Och nej, det är ingen riktigt baby utan en docka... ;)

Pick up our project? Shrugging, I stand up and strech my arms. Henry also stands. "No way, dude.", I say. "I'm the man in this relationship."

"Congratulations, Mommy.", I say, dropping the doll into his hands.

"You're right.", Henry says. "Woods is my husband and I'm her wife.

"Fine.", Henry says, rolling his eyes. "Divorce me if you must, Woods. I can't believe I've only been married haft an our and I'm already a single parent."

Ni som inte har läst boken kanske inte fattar så mycket utav det roliga, men jag orkar inte skriva upp hela kapitlet som fick mig att skratta tills jag dog. Det olika citaten är från samma kapitel med från olika ställen.

Till alla er som inte har läst boken: gör det. Den är definitivt värd det! Boken är lättläst och sidorna bara flyger förbi, man har både nära till skratt & tårar, då händelser får en att få starka känslor och att karaktärerna dessutom är så himla bra. Så till er; skriv upp Catching Jordan på eran att-läsa-lista, för den är riktigt, riktigt bra. Jag kommer verkligen att skriva upp nästa del i serien om Hundred Oaks på listan som är Stealing Parker och även de andra 3/4/5 delarna också.

Andra delar i serien:
1. Catching Jordan
2. Stealing Parker
3. Things I can't forget
4. Racing Savannah


1 kommentar:

  1. Den här serien är jag jätte sugen på att läsa :)

    SvaraRadera

Undrar du något? Eller vet du en bok jag bara måste läsa?
Eller vill du bara säga hej? Kommentera!