Själlös

av Gail Carriger

Förlag: Styxx Fantasy
Sidor: 364


Handling:
Att vara Alexia Tarabotti i viktorianska London är inte det lättaste.
För det första har hon ingen själ. För det andra är hon redan tjugofem år och fortfarande ungmö ett faktum som inte blir bättre av att hon är rejält kurvig, frispråkig och värst av allt halv­italienska. Men detta är bara början på Alexias problem. Döda vampyrer, alldeles för stiliga varulvar och hemliga sällskap är snart vardagsmat och frågorna hopar sig: Är hennes själlösa förmågor verkligen en tillgång? Vem är fienden egentligen? Och viktigast av allt: Finns det te?

Omdöme:
Jag var i början tveksam till den här boken, men när jag väl var på biblioteket och såg den tänkte jag att jag kan ge den ett försök.
Och jag ångrar mig verkligen inte! Det här är en bok som man går och tänker på och längtar tillbaka till, men mycket humor, romantik och mycket spänning!

Jag älskar Alexia! Hon är så frispråkig, uttrycker sig så härligt och speciellt hennes samtal med Lord Maccon.

Och Lord Akeldama. Vad kan jag säga om honom?
Jo, han är underbar med alla sina roliga smeknamn på Alexia: Smörblommam, Sockerplommon, käraste. Och att han pratar i kursiv stil!
Alexia, min lilla smörblomma!

Jag kan bara säga att jag älskar den här boken!
Helt amazing!

Rekommenderas verkligen att läsas!