Echo & Noah

Titel: Echo & Noah
Författare: Katie McGarry
Förlag: Harlequin (Tack för boken!!)
Sidor: 373
Serie: -
Språk: Svenska
Engelska: Pushing the Limits

Handling från baksidan: 

Tillsammans blir de tvungna att bryta mot alla regler.

Inget vet exakt vad som hände när Echo Emerson över en natt gick från att vara skolans populäraste tjej, med drömpojkvännen, till att vara den som alla pratar bakom ryggen på. Inte ens Echo själv är helt säker på vad vad som hände.

Men när Noah Hutchins - killen med attityd, svart mc-jacka och fler avverkade tjejer än någon orkar räkna - oväntat kliver in i hennes liv, skakas Echos värld om på ett sätt hon aldrig kunnat föreställa sig. Trots att de borde ha noll gemensamt.

Hur galet det än är, vill de ha varandra. Och Echo måste fråga sig var gränsen egentligen går och hur mycket hon är villig att riskera för den ende killen i världen som kan lära henne att älska igen.

Omdöme:
När jag först läste handlingen (och skumläste några recensioner) så fick jag Underbara helvete-vibbar. För likheterna finns ju liksom där och bara väntar på att avslöjas: två huvudkaraktärer som egentligen inte ska dras till varandra men gör det och båda har ett väldigt komplicerat & mörkt förflutet bakom sig. Såja, mina förväntningar steg efter det och jag kunde bara hoppas på att boken skulle kunna leva upp till dem.

Det första som jag kommer att tänka på med den här boken är att den är väldigt mörk, sorglig och även hemsk men det gör det också väldigt trovärdigt. För såna här saker finns förmodligen överallt runtomkring i världen, hur mycket vi än vill blunda för det finns det där ute.

Noah är nog den intressantaste och finaste personen i hela boken. De stunder då han var med sina bröder var bara så himla fina & sorgliga att det nästan gjorde ont i hjärtat! Noah verkar utåt vara idealet för en bad boy, men jag tycker att han är så mycket mer under ytan. Som till exempel den scenen då han träffar Echos pappa & styvmamma. Den scenen visade verkligen vilken bra kille han var, att han inte bryr sig om utseendet utan om insidan. Jag gillade honom mest av alla i boken!
Echo - som för övrigt är ett riktigt häftigt namn - är lite mer som den typiska huvudrollen. Även om hon har väldigt många bra sidor & egenskaper som gör att man verkligen gillar henne, så sticker hon inte ut sådär jätte mycket. Eller jo, det gör hon med sitt mörka förflutna och sina ärr som påminnelser men bortsett från det.
Echos bästa vän Lila - det finns inga ord för vilken bra vän hon är för Echo. Hon stöttar verkligen henne genom allt och bryr sig inte om skvallret. Jag skulle ge vad som helst för en sån vän ärligt talat.

Det är väldigt många relationer i Echo & Noah som verkligen är sådär fina, underbara och sorgliga att man bara får tårar i ögonen hela tiden. Som Noah och hans bröder, den relationen är så himla fin och trovärdig.
Echo och Lilas vänskap är något annat att sträva efter. Och sen själva huvudkaraktärernas relation. Den är kanske lite väl klichéaktig, men jag gillade den väldigt mycket.

Det är kul att få läsa från både Noah och Echos synvinkel, för då får man mer perspektiv på allting och man får verkligen se hur de andra är i två olika ögon.

Som jag skrev i början så fick jag Underbara helvete-vibbar av Echo & Noah, och visst böckerna liknar varandra till en viss del men inte till helheten. Den här boken är nog mer åt Eleanor & Park hållet faktiskt, men med mycket mer mörka känslor och händelser. Jag tycker att Echo & Noah är en trovärdig berättelse om två ungdomar som finner varandra och kan hjälpa varandra att läka från de hemska i deras förflutna. Man kan inte annat än svepas med i känslorna, kärleken, utanförskapet, vänskapen och sorgen. En bok som jag tycker att de flesta borde läsa, för Katie McGarry kommer nog bli en författare som vi kommer att få se upp med ifall vi inte vill få vara hjärtan krossade.

Bästa karaktär/er:
Noah!!!