Tango för vilsna själar

Titel: Tango för vilsna själar
Författare: Lucy Dillon
Förlag: Bonnier Pocket (Tack för boken!)
Sidor: 510
Serie: -
Språk: Svenska
Originaltitel: The Ballroom Class

Handling från baksidan:

När den före detta tävlingsdansaren Angelica återvänder till Longhampton för att städa ur sin mammas hus, bestämmer hon sig för att starta en danskurs. Dit kommer Katie och Ross som behöver återfinna magin i sitt äktenskap. Lauren som drömmer om ett sagobröllop och den perfekta brudvalsen medan hennes blivande make mest vill ha det hela överstökat. Och så Laurens föräldrar. De vill vara redo för festen, men mamma Bridget bär på en gnagande hemlighet som skulle kunna rubba deras lyckliga liv tillsammans.

Under Angelicas ledning lär paren steg för steg mer om sig själva och det som är viktigt i livet, och i tangons och foxtrotens virvlar inser de att man aldrig kan dölja något för sin danspartner...

Omdöme:
Jag tycker att Lucy Dillons feelgood-romaner alltid är ett säkert kort när man känner sig deppig och inte finner någon mening med tillvaron. För när man läser hennes böcker får man med ord läsa hur allting inte är en dans på rosor utan allt är snarare ett helvete, men också att allting kan få ett lyckligt slut. Det ger liksom hopp för framtiden och livet.

Det är många karaktärer att hålla reda på, men jag tycker att efter några kapitel så har man fått kläm på det och då upptäcker man hur komplexa och annorlunda varenda liten karaktär är. Ifall jag skulle ha med så många huvudpersoner så skulle förmodligen deras personligheter likna varandras och ingen skulle vara sig själv utan alla är mer alla. Men i Tango för vilsna själar så består varenda karaktär av helt egna "saker" och det gör att det blir mer variation att läsa. Det är ju bra ifall man inte gillar att läsa från en karaktärs PoV kanske man tycker om en annans, då de är helt olika.
Jag måste säga att jag känner igen mig i Katie och inte på nåt bra sätt. Jag blir alldeles för uppslukad av skolan och glömmer av mina vänner och familj. Jag vet om det och jag försöker att ändra på det, men det är svårt att ändra på sig själv och sina förväntningar på sig själv. Inte konstigt att jag har stora problem med stress direkt...

Det är intressant att Lucy Dillon har tagit möjligheten med ett flertal karaktärer så att man får se olika liv ur olika vinklar, på så sätt kan man hitta sig själv i boken.

Språket är väldigt fint och lätt, allting bara flyter på och trots att boken är över 500 sidor så gick det snabbt att läsa ut den så fort man väl kommit in i den.
Jag har faktiskt blivit sugen på att lära mig olika danser nu, speciellt argentinsk tango. Det är imponerande, att en författare bara med hjälp av ord kan få läsaren att vilja göra något.

Ifall ni är sugna på en feelgood-roman med ett bra språk och många olika karaktärer, tycker jag att ni ska läsa Tango för vilsna själar.