I förrgår (fredag) så fick jag hem en hett efterlängtad bok, som jag inte trodde skulle komma ut så snart, så en överraskning likaså. Och boken var ingen mindre än den andra delen i Pierce Browns debutserie, Red Rising Trilogy/sv: Rött uppror: GYLLENE SONEN!!! Vet ni hur glad jag blev eller?! Som ni förmodligen vet - det hoppas jag iaf - så älskade jag verkligen första boken Rött uppror (översvallande recension finns HÄR.) och mina förväntningar var kort sagt skyhöga på Gyllene sonen.
Vilket slutade med att Gyllene sonen överträffade dem på med råge.
Jag läste ut boken igår kväll. Jag kan fortfarande inte fatta hur boken kunde sluta med en sådan cliffhanger. Jag fick andnöd och blev panikslagen av att läsa det sista kapitlet. Hur kan du göra så, Pierce Brown?!?
Såååå jag tänkte att i stället för att fangirla allt för mycket i recensionen av boken (som btw, kommer upp den 17:e augusti, enligt rec-datumet) så skriver jag av mig lite här.
Alltså.... Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva för jag är lite i chocktillstånd och begär efter en bok som kanske kommer ut nästa år. Eller året därpå. Förstår ni vad jag går igenom??? Dessutom är jag fortfarande i fangirlstillstånd sedan ACOTAR av Sarah J Maas.
Men okej, så här ser omslagen ut till de två första böckerna på svenska:
1:a boken |
2:a boken |
Och så här ser tredje delens släppta omslag ut (den engelska versionen):
Är det bara jag som tycker det är dösnyggt? Jag tycker att det passar perfekt till sista boken och mina förväntningar steg ännu ett snäpp bara för att omslaget är så snyggt.
Okej, slut på fangirlning över Gyllene sonen .
Fast jag tycker VERKLIGEN att ni borde läsa den här serien. För den är suverän.
jag ber om ursäkt för en inget vidare skrivet inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Undrar du något? Eller vet du en bok jag bara måste läsa?
Eller vill du bara säga hej? Kommentera!